Dag 7 Louvren

Louvrens ingångskupol

Louvrens ingångskupol

Nu är vi som hemma när det gäller att hitta i Paris. Vi följer samma strög ner till Concorden, vidare genom Tuillerierna och fram till Louvren. Den där glaspyramiden fanns inte förra gången när min lillasyster och jag var här i mitten av sjuttiotalet. Den byggdes 1989. Utanför muséet är det superlång kö. Jag kör fram till vakten och frågar var jag kan komma in med min elmoppe. Han släpper genast in oss genom grinden längst fram och visar vägen fram till en hiss.

Hissvakten i Louvren

Hissvakten i Louvren

En hissvakt öppnar för oss och trycker ner hissen och vi kommer ut på bottenvåningen. En kvinna i informationen visar var vi skall gå för att se Mona-Lisa. Inga biljetter behövde vi köpa. Vi följde pilarna och kom fram. Tillsammans med alla andra försökte vi få ett bra foto. Förra gången jag var här fick ingen fotografera eller komma nära målningen. Nu stod en hel hord med människor bara några få meter från Mona-Lisa med mobilerna blixtrande.

Mona-Lisa innanför sprängsäkert glas

Mona-Lisa innanför sprängsäkert glas

 

Det hör liksom till att man skall titta in i Louvren om man gillar att titta på konst och är i Paris. Men jag tycker nog inte det är så himla spexigt att se målningar från 1400-talet. Barnen ser ut som stora välgödda tjockisar som har huvuden som är lika stora som deras föräldrar. Dessutom får jag ingen entusiasm av den sortens måleri eftersom jag aldrig skulle klara av att måla något liknande. Fast nu har jag börjat på en målarkurs som heter fritt måleri. Jag var där för andra gången igår och fick veta det där med fritt måleri kanske inte var den bästa beteckningen eftersom det ingick 12 timmars kroki. Vi skall sitta modell för varandra. Usch, så gräsligt. De två första gångerna som jag varit på kursen har jag hållit på att måla Madonnan av Edvard Munch. Det var den första uppgiften som jag fick. Jag höll på i tre dar och nu har den ställts undan i ett rum bredvid kurslokalen. Magistern tyckte att jag måste vila från den ett tag för att se vad som eventuellt skulle förbättras. Så vem vet, jag kanske skall ta mig an Mona-Lisa som nästa uppgift. Jag undrar om det är möjligt att få till hennes leende.

Tuilerierna med Concorden och Triumfbågen i bakgrunden

Tuilerierna med Concorden och Triumfbågen i bakgrunden

Vi fortsätter enligt min planering för dagens promenad över Pont du Carrousel och kommer in i Latinkvarteren på Seines vänstra sida. Här kan jag förstå att Hans, min kompis regissören trivdes när han bodde i Paris. Affärerna och skyltfönstren visade konst, konst, konst. Å det var så mycket att titta på och entusiasmeras av. Jag hade lovat Hans, att jag skulle kolla om alla stolarna fanns kvar i Luxembourgträdgården. Och det kan jag lova att de fanns kvar. Precis som i Tuilleriträdgården. Mängder med stolar. Och folk satt där. De småpratade. Unga och gamla.

Ett hörn av den otroligt vackra Luxembourgträdgården

Ett hörn av den otroligt vackra Luxembourgträdgården

Dag 6 Tour Eiffel

På promenad i området runt Eiffeltornet

På promenad i området runt Eiffeltornet

Idag kommer vi till området runt Eiffeltornet. Frukosten är avklarad och vi gör oss i ordning för dagens promenad. Som vanligt varje morgon tar jag en tablett Tolterodin Actavis som lugnar ner kisseriet och stoppar in en OB-båge i slidan och tar en blöja modell större i trosan. Och så gäller det att ta på sig mycket kläder. Hösten har kommit även till Paris. Långkalsonger under byxorna och undertröja, långärmad tunnare tröja och en tjockare och så en varm jacka. För säkerhets skull tar jag med en varm cape som jag kan slänga över eller ta runt benen om det skulle behövas. Det är kallt att sitta stilla på en elmoppe hela dagen. Det blir stor skillnad för den som går och håller sig varm. En extra blöja i handväskan är också bra och naturligtvis en Sifrol, ifall jag skulle få spasticitet i benen. Nu var det bara att köra iväg. Vi tar oss ner till Concorden och går över bron till vänstra sidan av Seine. Vi följer strandkanten fram till platsen för Tour Eiffel. Det är en lång fin promenad i sagolikt vackert oktoberväder med gula höstfärger som lyser i solen. Vi kan se alla flodbåtarna, som nu ligger stilla efter turistsäsongens slut.
Vi går över bron till Jardins del Trocadero och finner en uterestaurang där vi kan ladda batteriet som vanligt. Promenaden var lång så det är inte mycket kvar nu. Det lyser rött. Vi sitter länge på restaurangen och äter sakta. Jag behöver gå på toa och letar mig, efter att ha frågat var den ligger, ner i bottenvåningen. En lång trappa leder ner. Det är inte särskilt vanligt i Paris, att toaletterna ligger så att de är tillgängliga med elmoppe. Här är det kryckan som gäller. Det är alldeles mörkt där nere. Bara stearinljus är tända. Jag blir alltid lika osäker när jag skall röra mig i mörker. Balansen blir besvärligare. Här gäller det att se sig för. Ett överraskande trappsteg och jag ligger där. Allt går bra. Jag tänker på hur alla de rullstolsburna klarar av sina toabesök i en sådan stad. De kanske har sina kända platser.
Nu är elmoppen laddad. Inte helt och det satte spår i hemkörningen. Det var långt hem. Säkert minst en timmas promenad, så Göran var tvungen att putta på med kryckan där bak.

Dag 5 Opera Garnier

På stadspromenad vid Triumfbågen

På stadspromenad vid Triumfbågen

Från hotellet följer vi Boulevard Haussmann från operan ända fram till Avenue de Friedland och Triumfbågen. Här börjar dagens promenad ner längs hela Champs-Elysses, ner mot place de la Concorde. Vi äter lunch på en uterestaurang. Där är enkelt att komma in med elmoppen och jag får hjälp med batteriladdningen. Vi knallar vidare.

Shopping på Ave Montaigne

Shopping på Ave Montaigne

Jag vill fönstershoppa på Avenue Montaigne. Där ligger alla de stora modehusen, Christian Lacroix, Dior, Nina Ricci, Chanel, Vuitton och Kenzo. Visst var jag inne och provade. Men min plånbok var för tunn. Jag blev förälskad i en klänning och frågade vad den kostade och förstod att det var kört för min del när hon svarade 2.500 euro. Men den var fin och det var en stor lycka bara att få ha den på sig en stund.
Vi drog vidare. Passerade Concorden och in i Tuilerieträdgården. Där tog vi ett glas Chablis på en uteservering. Nu var det dags att dra sig hemåt. En dryg halvtimma så var vi tillbaks på hotellet.

Opera Garnier i Paris

Opera Garnier i Paris

Vi måste ju göra oss fina inför kvällen. Klockan sex hade vi beställt bord på Operans restaurang. Jag hade på mig den där gräsliga klänningen som jag hade jobbat så mycket med och som inte alls blev fin på mig. Jag såg ut som men liten stubbe i spets. Men det var säkert ingen annan än jag som såg det. Och så Göran förstås. Men han säger alltid att jag ser fin ut. Vi gav oss iväg. Jag på elmoppen och Göran gående. Det var inga problem att köra in på restaurangen med elmoppen, men vi satte den lite utanför vid garderoben. Det var en furstlig middag – igen. Efteråt blev vi lotsade till hissen. En kvinna följde med upp och visade oss in i logen där vi skulle sitta. Längst fram på första balkong. Jag hade beställt biljetterna till baletten och musik av George Balanchine på nätet innan vi reste och mailat och berättat att jag inte kan gå utan åker elmoppe och vill ha hjälp med två platser för mig och min man. Och så fick vi så bra platser. Det var en stor lycka. Föreställningen var fantastisk, om än lite väl klassisk. Jag hade hellre sett Svansjön, men man får inte allt man vill här i världen.

Opera Garnier

Opera Garnier

Restaurangen på Opera Garnier

Restaurangen på Opera Garnier