Vår sista dag i Paris. Vi åt frukost och packade ihop. Resväskorna fick vi ställa kvar på hotellet till vi skulle bli hämtade med taxi på eftermiddagen klockan tre. Vi hade en hel oplanerad dag framför oss. Hur tusan skulle vi slå ihjäl den här sista dagen på bästa sätt. Vi hade ju gjort allt. Vi knallade neråt Concorden och Tuilleriträdgården och tog ett glas Chablis på det lilla caféet som vi besökt många dagar tidigare. Vi funderade.
Så kom Göran på att Picassomuséet var ju stängt i torsdags när vi var där. Vi gör ett nytt försök. Det är långt att gå från Tuillerierna och vi har inte lika mycket tid som alla tidigare dagar. Nu hade vi ett flyg att passa. Muséet var öppet. Vi togs om hand precis som tidigare. Förbi kön och gratis och lotsade in i hissen. Paris har världens största Picassomuseum. Det ligger liksom Pompidoucentrat i Le Marais-området fast längre bort, nästan borta i elfte arrondissementet. Hela Paris är uppdelat i 20 arrondissement.
Världens största Picassomuséum. Det betyder nog egentligen att det som ställs ut sträcker sig över hela Picassos konstnärskap. Man fick mycket information om hans verk under alla år, men de största och mest kända fanns inte där. De är uppköpta av köpare över hela världen. Guernica får vi numera åka till Madrid för att se på Museo Reina Sofia, efter att den rest runt till New York och till olika platser i Europa. Men visst fanns det målningar som visade det man främst förknippar med Picasso.
Vi tar en taxi tillbaks till hotellet och hämtar packningen. Så många dagar på ett och samma hotell i en stad. Det fordrar ett trivsamt hotell. Vi njöt varje dag vi kom ”hem” efter våra stadspromenader. Skulle vi komma på att återvända till Paris än en gång, så blir det samma hotell igen.