Jag har varit på besök hos Raija, arbetsterapeuten idag. Vilken lycka, jag skall få en Mini Crosser från landstinget och också en lyftarm som kan hjälpa mig att lyfta ur och i bilen. Det är en stor lycka att inte behöva bli körd och ställd någonstans eller när alla går bakom och pratar med den som kör mig i rullstolen. Jag har fått veta att minicrossern kan tas med på flyget. Det  blir bra på semestern. Raija och jag har bestämt träff på Mölndals hjälpmedelscentral om några veckor. Där finns det proffs som kan vägleda och som hjälpa till med vad man behöver. Antagligen måste jag byta min S-40 till en V-40 eller V50. Kul eller hur?

Reperbahn, porrfilmer och Hönan Agda kan slänga sig i väggen. Nu kan man se allt på Göteborgsoperan. Redan från början riktades uppmärksamheten till paret i vänster hörn där kvinnan sög av en man. Sedan följde scener med män som satte på liket och par som var i full gång under bordet och en hel hop med män som hjälptes åt att köra in en jättebatong i skötet på en kvinna. Det var en uppsättning av Salome som var fokuserad på sexuell abnormitet. Inget var vackert. Och visst kan det väl stämma med Oscar Wildes tragedi om mänsklig dekadens i dess sämsta form, men det kunde väl ha framställts lite mildare.  100 minuter utan paus med 110 musiker, som hade fullt upp med att följa alla Richard Strauss krumbukter där musiken skall överrösta allt, sällan med melodi men ofta med olika effekter och buller. Wagner, som gärna ser till att texten kommer till sin rätt, är lätt jämfört med detta. Efteråt applåderade alla. Plötsligt reste sig en man och gapade om ”sådan dj-a skit”. Hustrun hade fullt upp med att få ut honom. Jag var på väg ut till bilen och hörde några unga killar som sa att damen framför i garderobskön sagt att hon skulle polisanmäla. Jösses säger jag bara, det var en häftig föreställning. Läs på innan ni går dit så ni är förberedda. Det var inte jag. Men jag åkte hem med ett brett leende på läpparna. Häftigt vá dé.