Det är måndag, min andra målardag. En tjej från Oslo frågade vid frukosten hur det gick med mitt måleri. Hon var här på VedicArt för fjärde gången. Jag berättade att jag tycker det går trögt. Hon föreslog att jag skulle följa de första principerna. Jag skulle börja med linjen och hålla på med den tills jag blev trött på det. Det gjorde jag. En himla massa linjer blev det. På tre dukar 80 x 70 cm. Jag bestämde mig för att utmana mig själv för att komma igång och få lite flyt. Sedan under dagen har jag hållit på med att impregnera duken med färg, precis som den fjärde principen säger. I morgon hoppas jag att de skall vara klara. Om jag inte fastnar. Det är svårt med abstrakt. Man vet aldrig när man är klar. Det är svårt för en som jag, som oftast tycker ”skit samma” när det gäller små beslut.
En gång när jag gick på kurs i Gerlesborg med Susanne Brännström som lärare, så blev jag frälst på abstrakt måleri. Jag tyckte att allt annat var så begränsande. Den där verkligheten kunde jag ju fotografera. På senaste tiden har jag mer och mer kommit över på andra sidan. Varje gång jag fick frågan vad föreställer det så tänkte jag att jag nog måste få fram något som ser lite mer ut som i verkligheten. Så det har jag hållit på med nu ett tag.Och så kommer jag hit. Ett mecka för abstrakt måleri. Här öser man på färg och vatten i sådan mängd att man lägger dukarna ute på gräsmattan för att de skall torka. Det är kul med så nya tekniker men jättesvårt att tänka i så nya banor.
Idag var det fyra principer till som vi gick igenom klockan 11. Vi lärde oss att den rytm du skall följa är de skapande impulser som du spontant ger uttryck åt i din egen naturliga rytm. Drivkraften i ditt skapande är den position du anger och det mål du vill uppnå. Formatet, bildens storlek, kan vara pytte-pyttelitet eller stort som hela universum. Gör det du känner för i stunden. Det är längs bak i ögats lins som proportionerna mäts och det är där du ser det vackra och det sanna.
Allt vävs in i tankar om livet i stort. Jag vet inte om jag begriper allt men jag gör så gott jag kan. Det är lite väl mycket filosofi för mig, men jag kanske vänjer mig. Alla de andra gillar det ju så mycket att de är här år efter år och så många kan väl inte ha fel. Entusiasmen är det inget fel på här.