Tänk att jag fick en plats till Saxnäs. Det är verkligen helt fantastiskt. Jag anmälde mig i januari och hade inte hört något så jag tog för givet att det var kört. Så lyssnade jag av min telefionsvarare en sen kväll och hör PJ´s ljuva stämma säga att en person blivit sjuk och ställt in och att jag skall få den platsen. Jag kunde knappt sova under natten. Jag var livrädd för att PJ kontaktat någon annan eftersom jag inte hade gett svar direkt.

Saxnäsgården 2010

Jag var där 2010. Det var helt underbart. Vi reser som medlemmar i NHR – Neurologiskt Handikappades Riksförbund och vad jag vet så har alla MS, multipel skleros. Någon har svårt för att gå eller kan inte gå alls. Där finns medhjälpare som stöttar eller helt enkelt bär oss till skotern eller släpvagnen som tar oss upp på fjället.

På väg upp på fjället

Väl framme får vi prova på att fiska eller kanske åka pulka nerför fjällsluttningen

Full fart utför fjället

Sedan får vi en välbehövlig paus i kåtan med ljuvlig mat som lagas av bossen på Saxnäsgården

Matlagningsdags i kåtan

Jag har just beställt resebiljetterna. Det är inte gjort i en handvändning att ta sig till Saxnäs. När jag reste 2010 åkte jag med natt-tåget över Östersund och vidare med bussar. Det var i arbetsammaste laget. Nu har jag bestämt mig mig för att flyga i stället. Jag startar på Landvetter och fortsätter från Arlanda efter ut- och incheckning till Vilhelmina. Bussen tar mig sedan till Saxnäs. Det är 1.217 km fågelvägen och beräknas ta drygt 15 timmar att köra bil. Med flyg och bussar är jag framme redan efter 6 timmar, men drygt 4.000:- fattigare. Vi bor bra och får fantastisk mat på Saxnäsgården. Där finns spa, pool och badtunna. En vecka kostar i stort sett samma som själva resan. Det är värt varenda krona – jag lovar. Jag är glad att jag tränat alla dagar. Det kommer att sitta fint i skidspåren. My biggest dream came true.

Utsikt från sovrumsfönstret