Idag är det tredje dagen efter ankomstdagen. Träningen har inte kommit igång ännu. Den ena intervjun avslöser den andra. Först hos arbetsterapeut som stämde av styrkan i händerna mot tidigare år och jag fick veta att det inte var någon stor skillnad alls. Det var det enda besöket som var inplanerat i mitt schema hos arbetsterapeuten. På eftermiddagen fick jag massage. Onsdag förmiddag var det intervju hos sköterskan Lina för hälsosamtal, där jag berättade om mitt liv och hur jag manövrerar mig fram med ms i ryggsäcken. Efter lunch samlades hela ms-gruppen på 8 personer till gruppsamtal med kuratorn. Vi fick presentera oss för varandra och berätta varifrån vi kom, hur länge vi haft ms och om vi varit på Sommarsol tidigare. Jag berättade att jag nu är på Sommarsol för fjärde gången och att jag tycker det börjar bli tjatigt. Det är ok på Sommarsol men fortsättningsvis vill jag ha omväxling.
Innan jag åkte till Vejbystrand fick jag höra att vi var 24 i gruppen, men det var inkluderat alla andra neurologiskt skadade personer. Vi är uppdelade vid flera olika bord tillsammans med de som har stroke och allt annat. Vid vårt bord finns två personer som har strokeskador. Man har gjort så för att ingen skall känna sig utpekad och alla skall vara med i ett gäng. Någon i samtalsgruppen tyckte det var bra för att man inte skulle prata så mycket sjukdom och någon tyckte inte alls om den uppdelningen för då saknade man möjligheten att få ta del av andras erfarenhet av sjukdomen. I vilket fall som helst så avskyr jag den fastlåsta situationen att man inte får flytta sig till andra bord om man så önskar. Man är fast med det sällskap som man fått från första dagen. Nåja, det blir säkert bra. Kuratorn bad oss tänka över samtalsämnen tills vi skall ses nästa onsdag, som är den andra och sista gången i samtalsgruppen. För min del kunde de lika gärna ta bort samtalsgruppen där man skall tala på beställning. Kunde man få byta sittplatser skulle ordet vara fritt. Men man får inte alltid allt som man vill här i livet.
Igår eftermiddag var jag för första gången hos fysioterapeuten för intervju om hur jag vill träna. Hon är den viktigaste av alla. Med henne skall jag träna 12 gånger under min treveckorsvistelse på Sommarsol. Hon skall fixa ett schema med fokus på min dåliga gång och på min likaledes bedrövliga balans. Det kör vi igång med i morgon. Tyvärr kan vi inte börja med att träna gången förrän jag fixat det där med skenan och skorna som inte passar. Nu har jag bestämt mig för att fara upp till Kungsbacka på fredag för att tala med tjejen som provade ut skenan. Kanske hon kan komma på någon bra lösning på det problemet. Träningen att gå var ju det viktigaste med vistelsen på Sommarsol.
Det kändes så skönt när jag bestämt mig för att åka iväg över helgen. Jag mellanlandar i Kungsbacka och fortsätter vidare upp till mamma. Det var så länge sedan nu. Jag måste se hur hon har det.