Jag kom precis hem från träningen på Sahlgrenska. Jag var ensam idag igen. Hade egen PT (fysioterapeuten Eric) och ett helt gym för mig själv. Det är inte lika kul när det är bara jag där. De andra för med sig mer energi i träningen och så pladdrar vi hela tiden om allt. Mest blir det naturligtvis om MS. Visst är det synd att det inte kommer fler. Jag förstår inte vad det beror på. Dålig marknadsföring kanske? Det verkar så slappt. Ingen entusiasm. Inte heller hos Eric. Om jag jämför med hur det är på Hälsa i Kubik i Krokslätt så är skillnaden stor. Där är det alldeles fullt med folk och de har olika träningsprogram som växlar under dagen.

Träningen med pumpstavarna är gratis. Och ingen halkrisk här inte. Men när kan jag börja träna efter att ha opererats för min droppfot?

Jag berättade för Eric att jag fått meddelande från min MS-doktor angående magnetröntgen. Där står helt kort ”MR av rygg visar inga tecken på nytillkomna förändringar eller aktiva inflammationer. Vi kan diskutera det vidare vid nästa återbesök”.
Nästa återbesök låter snart, men det kan lika gärna vara nästa år eller om två år. Jag vill så gärna komma snart för jag behöver diskutera det där med min droppfot. Jag har hittat en ortoped som opererar droppfötter i Helsingborg. Jag har fått tid för ett första besök den 13 juni. Det är snart. Jag skulle vilja diskutera om det kan vara bra för mig. Droppfot på grund av MS är nog inte samma som droppfot p.g.a någon annan skada. Alla nedsatta funktioner för en MS-skadad beror oftast på ett s.k plack i hjärnan. Alltså signalerna går inte ända ner. Jag vet inte om jag tänker rätt, men det är så jag förstår det.

Klitterna vid Vejbystrand.

Operationen på Kärnan Ortopedi tar tre kvart och sedan är man sjukskriven i sex veckor. Jag blir som pensionär och som egenföretagare inte sjukskr9iven men det ger en indikation om hur lång tid det tar innan jag kan använda foten. Det beräknas ta ett halvår innan jag är helt återställt. Usch, det är superlång tid. Jag som behöver träna alla dagar för att hålla uppe humöret. Jag funderar på om jag skall stå över den där Australienresan i september. Kanske skall jag i stället försöka få en rehabtid i Vejbystrand. Jag har sett att de har en MS-rehab från den 5 september och tre veckor framåt. Det är precis den tid som vi skall åka till Australien. Jag har redan tagit ut ansökan och också fyllt i den. Det är bara att skicka in. Men det är ett stort beslut att ta. Jag skall vänta tills efter den 13 juni för det beslutet.

Syskon och svågrar på väg till födelsedagskalas på Nord-Koster

Solen skiner och vi tar en tur till Koster på födelsedagskalas. Det är inga problem att ta sig ombord på Kosterbåten med elmoppen. Jag parkerar elmoppen bredvid alla cyklarna på bottenvåningen och knallar trappan upp till övre däck. Det gäller att komma snabbt upp för att få en plats i solen och se allt det vackra runt omkring. Där nere är det gott om plats men vem vill sitta inne nu när solen skiner. Vi lägger ut från Norra Hamnen, precis vid torget  i Strömstad.

Koraller och fisk i Kosterhavets nationalpark

Efter 1 timma är vi framme vid Ekenäs på Syd Koster. Där går vi av för att titta på Kosterhavets informationscenter Naturum, som invigdes 2009. Det är Sveriges första marina nationalpark och vårt lands artrikaste havsområde med levande korallrev och med massor av sällsynta marina djur.

Bilder tagna från ett fantastiskt bildspel bildförevisning i Naturum om Kosterhavets korallrev

Kostertisteln, som bara finns på Koster

Vi vandrar vidare på cykelvägarna. Nu är det lugnt här men framåt sommaren då cykeluthyrningen kommit igång då har man inte vägen för sig själv längre. Vi passerar livsmedelsaffären och kyrkan och efter en halvtimmas vandring, fast jag åker elmoppe, så är vi framme vid sundet mellan syd- och nord-Koster. Där går numera en bemannad linfärja under sommarsäsongen och storhelger.

Kosterbladet 2016

Min svåger som är f.d kustbevakare slänger käft med färjekarlen på riktigt ”nolhötteprad”. Numera finns knappt 300 bofasta kosterbor där, varav en tredjedel bor på Nordkoster. Medelåldern är hög, inte minst beroende på att sommargäster efter uppnådd pensionsålder bosätter sig permanent i sina fritidshus. Dotterson till stadens store konstnär Inge Schiöler, Arne Öhnell, som också är konstnär, är fast boende på nordkoster. Arne är redaktör för Kosterbladet, tidningen som delas ut gratis på Kosterbåtarna eller på turistbyrån. Tidningen är en fantastisk läsning. Den beskriver allt om Koster, har en bra karta, berättar om vandringsleder, cykelvägar, snorkelleden-naturstigen under vattnet och en 4-sidor lång berättelse om spritsmugglingen på 20-talet. Det är tyst på hemvägen när vi sitter inne i salongen och njuter av den intressanta läsningen.-
 

Värmen tar sitt och träningen tar sitt. Det blir liksom inte så mycket över av orken. Trist men jag försöker att acceptera. Inte var det så himla kul när det var kallt och grått heller. Då hade jag så superont i ryggen så det blev inte gjort annat än att läsa och träna. Nu längtar jag ut. Som alla andra antar jag. Kroppen ligger och väntar på att få göra en massa roliga saker.

Serena Holms docka visas vid utställning på Sintra vid Järntorget i Göteborg

Jag var på en fantastisk utställning av Serena Holm, min f.d silversmidesinstruktör. Hon gör annorlunda smycken som nog är mer konst än smycken. Och den här gången mycket inriktat på vår omvärlds problematik, allt från kärnkraft (Thin Man) till betydelsen av yttrandefrihet (Transparency) och kvinnans okuvliga kraft och kreativitet (Medusa). Vid varje konstverk finns berättelser om hur konstverket kom till och beskrivningar av material, tillverkning och tankarna bakom. Å jag önskar att alla har möjlighet att gå till Sintra och se vad smyckekonst kan användas till förutom att bara vara vackert och bäras runt halsen.

Betydelsen av yttrandefrihet kommer fram i konstverket Transparency. Jag får vara med på bild tillsammans med mina båda silversmidesinstruktörer Serena och Ösay Emert.

Serena Holms Medusa som står för kvinnans okuvliga kraft och kreativitet visas vid utställning på Sintra vid Järntorget i Göteborg som  pågår till den 24 maj

Berättelsen om hur Thin Man kom till. Hon skriver: Att kärnkraft fortfarande ses som ett alternativ som energikälla, trots alla kärnkraftskatastrofer genom historien, är häpnadsväckande.