Det var en supergrå regnig dag igår. Då är det ju inte hela världen att ligga i sängen till klockan tio på förmiddagen. Jag var glad åt att ha fått sova ända till klockan halv fyra innan vänsterbenet börjat vakna. Sedan var det kört med sovandet fram till halv åtta. Då blev jag så trött efter att ha legat och läst Strindbergs Giftas, att jag somnade om. Att läsa den boken är som en storm på öppet hav. Det kräver.
Strindberg skrev den första delen 1884 och den andra 1886. Att det är en självbiografi står helt klart när man känner till hans uppväxt. Bedrövligheterna går som en röd tråd genom hela boken, men det är något som gör hans text intressant för mig. Jag vet egentligen inte vad. Kanske väcker det funderingar eller igenkänning från egna relationer. Och det kittlar att det går att generalisera så kraftigt och uttrycka sig så vulgärt som Strindberg gör. Så här skrev han i ett brev till Verner von Heidenstam 1888, där han nämner Sonja Kovalevski, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson:
” Qvinnan såsom liten och dum och derför elak, såsom mannens bihang och påhäng skall qväsas till såsom barbaren eller tjufven. Hon är endast behöflig såsom vår äggstock och lifmoder, allra bäst dock som slida! 
Vem skulle våga skriva så nu för tiden utan att få utstå kraftigt motstånd från feministerna. Även om Strindberg fick utstå mycket smädelse under sin tid för det han skrev, så fanns i alla fall inte alla dessa feminister. Då hade han nog fått på tafsen.

Efter frukosten läste jag den sista Strömstads-tidningen som vi får i brevlådan tre gånger i veckan. Den sista, därför att nu har jag dirigerat om prenumerationen till mamma.

Mamma bläddrar i GP

Hon hade sagt att hon inte ville ha den längre så vi avslutade hennes prenumeration. Det var bara det att när jag var uppe hos mamma frågade hon flera gånger om det hade kommit någon tidning och vilken dag det var. Strömstads-tidningen kommer bara på tisdagar, torsdagar och lördagar. Mamma har fel på gula fläcken så hon kan inte läsa utan stora svårigheter. Med supermycket ljus och stora bokstäver så går det ganska bra. Men jag upptäckte att Strömstads-tidningen hade en annan funktion för mamma. Det var en viktig grej att gå till brevlådan och hämta tidningen. Dessutom kunde hon någorlunda hålla reda på dagarna med hjälp av den. Eller i alla fall märka att dagarna går. Egentligen är det ju inte särskilt viktigt att veta vad det är för dag. Mat och avföring och sömn är ju långt mycket viktigare att det funkar. Men det kan ändå vara lite kul att få en tidning i brevlådan. Jag kom att tänka på alla vykort som vi köpt under våra resor och som aldrig blev skickade. Jag skall genast ta fram ett och skriva och posta till min lilla mamma. Med stora bokstäver så kan hon säkert läsa det alldeles själv.