Träningen ger nytt liv

Den här dagen var inte den bästa. Efter att ha promenerat med rullatorn både lördag och söndag under vardera en halv timma så mår inte kroppen så bra. Det sätter spår. Jag vaknade efter en nästan sömnlös natt klockan halv 7 när klockan ringde . Spasticiteten får nytt liv genom träningen. Helt slut kände jag mig. Jag läste GP och åt frukost men insåg att dagen skulle bli seg. Det blev sängen igen. Jag sov i ytterligare två timmar, men kände mig inte alls utsövd. Det blev soffan en stund till. Men jag kände mig så otroligt uttråkad. Det är så lätt att bli deppig i sådana stunder.

Vedic Art - färger

Vedic Art - färger

Jag hämtade mina nyköpta Vedic-Art färger som kommit med posten i förra veckan. Jag köpte dem på internet. De skickades från Gotland där Curt Källman, Vedic Art´s grundare, hade sin hemvist. På hemsidan kan man läsa att människor frågade hur man kunde få tag på ”Curts blåfärg”. Det var den färg som Curt Källman för länge sedan hittade ett recept för att göra sidenmatt ultramarinblå färg. Ytan gav en känsla av att färgpigmentet låg direkt på målningens yta. Bilderna fick en fantastisk rymd och lyster. Jag trodde att nu, nu skulle jag nog kunna få till den där perfekta målningen. Jag skulle till sist bli nöjd över det jag gjort. Inte tusan blev jag nöjd. Och lyster?

En kompis ringde och vi talade en stund om träning. Hon har bestämt sig för att träna genom att promenera minst fem kilometer 5 dagar i veckan. Jag blev äntligen på gott humör och kände kraften återvända. Efter att ha känt mig helt värdelös hela dagen så tog jag mig kragen och packade snabbt ihop mina träningskläder och gav mig iväg med bilen till stan för att träna. Det var en stor lycka när jag nöjd och belåten kom hem efter en och en halv timmas träning på Fungera. Så skönt att dessa entusiaster finns som man kan dras med av.

Sommaren är på väg

Sommaren kom och gick och kom och gick. Idag är det bara 12 grader ute och moln över hela himlen. Fast det regnar inte. I Sverige regnar det säger man på TV´n. Då regnar det i Stockholm. Här har vi haft sol varenda dag när de sagt att det regnar i Sverige.

Snöbollsbuske i vår trädgård

Snöbollsbuske i vår trädgård

Att sommaren är på väg kan man i alla fall vara säker på. Ljuset är helt fantastiskt. Man blir så himla pigg av ljuset. Man vill göra allt. En del får stress i kroppen och lite så känner jag också. Man måste liksom stanna till och fundera över vad det är man skall prioritera och så blir det bara lite gjort av allt man vill. Jag drog ut alla kläder som jag inte använt på några år. Det blev en stång full.

Den färgglada klänningen från mitt 50-årskalas, den beigea rocken från revisorstiden, sommarklänningar och revisorsdräkter skulle bort. Min svägerska tog med sig ett par långklänningar och min städerska fick med sig några tröjor. Sedan är det ingen mer som velat ha något. Hälften åkte in i garderoben igen. Jag klarade inte att slänga det. Och den andra hälften lades i en sopsäck för vidare befordran till en lastbil som kommer och hämtar emellanåt. Tänk att det skall vara så svårt att slänga kläder som man inte har använt på 15 år. De hänger ju bara där. På något sätt finns förälskelsen kvar. 50-årsblåsan blev inte lämnad trots att jag inte kan få på mig den längre. Den har liksom krympt.

Kaprifol, vår landskapsblomma i vår trädgård

Kaprifol, vår landskapsblomma i vår trädgård

Men visst får det regna här också. Vi har haft turen att det mest regnat på nätterna. Eller är det så att jag inte märkt av regnet. Jag har ju min fina veranda. När det regnar så smattrar det så mysigt på taket. Jordgubbsplantorna och vindruvsbuskarna ser ut att må jättebra. Jag älskar jordgubbar och Göran älskar vin. Han har satt 13 stycken vindruvsbuskar. Jag är inte så säker på att han kommer att få så mycket vin därifrån, men är man forskare så är man.

Jordgubbsplantor och vindruvsbuskar i vår trädgård

Jordgubbsplantor och vindruvsbuskar i vår trädgård

Vi fick massor med vindruvor i vårt förra växthus.  Göran plockade dem och trampade i en spann. Sedan stod de där på det uppvärmda badrumsgolvet och skulle bli vin. Ända tills barnbarnen kom och frågade vad det var i den där spannen. Det hade inte varit så kul om de berättat i skolan att hos farmor har de skitit i en spann. Så spannen åkte ut.