Vi jobbade faktiskt så gott som hela dagen med utställningen. Vi hade bestämt träff på VSA klockan 10 och efter en halvtimmes lunch på Musikens hus´ lunchrestaurang, så fortsatte vi till klockan 15. Det är inte gjort i en handvändning att hänga en konstutställning. Det är många diskussioner hela tiden. Bilderna får inte ta ut varandra. De måste stämma bra ihop. Som klangerna i ett musikstycke.

Natalia Vakarchuk på VSA

Med ett proffs som Natalia gör man inte som man vill. Hon lyssnar och resonerar med mig men har sin egen bild klar för sig. Detaljerna kan kanske justeras lite hit och dit men i stort sett är det hon som bestämmer. Jag ger gärna med mig och ser det som ett prov som jag skall gå igenom. Det Natalia förkastar, det förkastar jag gärna. Jag har så jättestort förtroende för Natalias kunnande. Hon är verkligen en klippa för VSA.
VSA är en liten konstförening med knappt 100 medlemmar. Bara en liten del är aktiva – i alla fall som vi kan se i föreningens lokaler. VSA kan verkligen känna sig stolt över att ha en sådan superproffsig ledare. Jag hoppas hon kan få vara kvar där länge.

Att fågelmålningarna skulle få det stora rummet var vi nog klara över redan från början, så de placerades alla där. Sedan blev det drygt hälften över. De bars in i det svarta rummet.

En kroppsbyggare kan inte heller dansa som en älva
aquarell
Pris: 4.500:-

Det svarta rummet har målats om inför teaterföreställningarna som pågår där. Under teaterföreställningarna hängs mörkertäckning för fönstren. Täckningen togs bort nu och jag skall placera in adventsstakar där. Sedan började diskussionerna om vilka målningar som skulle hängas upp. I det svarta rummet finns många fönster och stora öppningar så det är inte så mycket plats att hänga på.

Kycklingmålningarna och alla tre vedic-art målningarna ställdes åt sidan. Det var väl inte riktigt vad jag tänk mig. Att kycklingmålningarna åkte bort var inte så konstigt. De har varit med länge. De kommer från en annan tid. Den tid då jag använde målningen som terapi. Men att Natalia skulle såga mina Vedic Art-målningar hade jag inte räknat med. Hon sa till och med att hon tyckte de var svaga. Dessutom tog de för mycket plats och fokus från allt det andra med sina starka färger. De passade helt enkelt inte in, tyckte hon.

Vedic Art- målningarna

De såg ut som om de hade målats av en helt annan  konstnär, sa hon. Det var inte fritt. Hon trodde att jag hade tänkt för mycket när jag målade dem. Det är bra med proffsiga uttalanden. Jag har så stort förtroende för Natalias kunnande så jag tog det bara som konstruktiv kritik. Den sortens kritik kan bara leda framåt, inte bakåt. Tack för det Natalia.

När allt var klart bad hon mig att sitta ner på olika ställen i lokalen för att begrunda. Och visst blev det bra. Som det alltid blir med Natalias hjälp.

Jag som varit så emot att fastna i ett fack har nu tagit till mig idén att hålla mig till ett enda slags måleri under det närmaste året. Visst kommer ni alla att få ta del även av den fortsättningen. Jag är jättenyfiken på vart det kan stranda.