Britt Marie Skogh – Dave

En kroppsbyggare kan inte heller dansa som en älva

Nu drar vi mot ljuset

Publicerat november 13, 2013 av Britt Marie

1

Packningen står färdig i hallen. I morgon bär det iväg mot Strömstad för övernattning hos mamma för vidare färd klockan fem fredag morgon till solkusten i södra Spanien. För 884:- t.o.r för två personer far vi från Rygge i Norge, 7 mil norr om Strömstad. För att inte någon oombedd skall komma och hälsa på så har vi varskott grannarna på andra sidan häcken, satt på larmet och skaffat en inneboende som vaktar. Min syster fick inbrott när de var bortresta och det var inte så kul. Så nu är vi väl förberedda för att ge oss iväg.

Vita fåglar i djungeln - egen akrylmålning

Vita fåglar i djungeln – egen akrylmålning

Vi bor i svägerskans hus för en tusenlapp. Det är helt fantastiskt att ha sådana möjligheter. Att få komma ner och uppleva ljuset och solen ger ny livsglädje. Rullatorn följer med liksom elmoppen och kryckan. Sedan är det bara att köra. Jag har lovat en kompis att ta reda på om Ryan Air kan ta med människor som inte kan gå uppför trappan. Jag hoppas jag kommer ihåg det. Jag har ju en elmoppe som bara väger ca 30 kg och den sätter vi bara på bandet för specialbagage tillsammans med rullatorn. Och så 10 kg packning. Så det gäller att tänka till. Bara det viktigaste får följa med.

I morgon bitti skall vi ta vägen om Mässan. Där ställer konstskolorna ut. Jag vill ju veta om det kanske finns någon plats för mig. Det är inte så lätt att ta sig fram i en värld som är till främst för yngre. Vad skall hon med den utbildningen till? De glömmer att jag kanske har 20 år kvar i livet. Min mamma är 97 och jag är 67. Vem vet? Jag kanske har 30 år kvar. Då gäller det att ha en trivsam tillvaro. För mig räcker det inte att ligga på soffan.

Raven - egen akrylmålning

Raven – egen akrylmålning

Jag har precis skickat iväg förslag till affisch och konstnärspresentation. Den 1 december som ju också är 1:a advent, skall jag ha vernissage igen. Det skall bli jättekul att få visa upp mina fågelmålningar. Jag hoppas det kommer riktigt många så glöggen tar slut. Annars får vi väl dricka glögg till trettonhelgen.

Ni är alla välkomna till utställningen på VSA, Karl Johansgatan i Göteborg den 1 december. Vi bjuder på glögg och fika !!

Livet med MS (multipel skleros)

Jag heter Britt Marie Skogh Dave, blev pensionär i oktober 2011 och bor i Göteborg.
Sommaren 1995 fick jag veta att jag hade MS. Under en promenad i Lysekil märkte jag att min vänstra fot inte gick att styra. Den klafsade liksom i marken när jag gick. Jag var oerhört trött. Jag fick veta att det antingen kunde vara hjärnblödning eller MS. MS blev diagnosen.
Skoven kom titt som tätt under de första åren men ligger sedan några år tillbaks och lurar. Det är jag otroligt tacksam över. Jag hoppas de ligger där i många år framöver, men man vet aldrig med MS.

Jag är en aktiv person. MS öppnade vidgade vyer. Jag kom in i en helt annan värld. Min begränsade revisorsvärld, som jag levt i under en stor del av mitt yrkesverksamma liv, lämnade jag bakom mig.
Det tog några år innan jag hittade rätt, och frågan är om jag någonsin hittar rätt. I min nya värld finns inga begränsningar – bara nya möjligheter.

Sedan jag lagt ned verksamheten i min revisionsbyrå har jag gått på kurser i akvarell-, olja och akrylmåleri, silversmide och fotoredigering. Jag har haft mina konstverk och silversmycken utställda, har hållit föredrag med bildvisningar och redigerat flera filmer. Och, det häftigaste av allt, jag har deltagit som skådespelare i flera teaterföreställningar.

Jag har också haft möjlighet att resa över mer eller mindre hela världen. Det berättar jag om i mina videobloggar.

Jag har fört ett händelserikt liv och åren efter MS-diagnosen har inte på något sätt blivit mindre omväxlande. MS-en, och också åldern naturligtvis, för med sig nya begränsningar, som jag måste ta ställning till. Jag försöker hela tiden ligga steget före.

Arbetsterapeuten Raja hjälper mig med det jag behöver för att kunna ta mig fram i världen. Allt från krycka till rullstol. Med min nya eldrivna tre-hjuling kan jag cykla på kapp med mina yngsta barnbarn Theo och Sebbe och snart har jag en elmoppe, som kommer att öppna nya världar.

Att leva ett trivsamt liv med MS fordrar ett gott humör, stor initiativförmåga och massor av träning. MS-kroppen är alltid ofantlig trött. Det är en svår balansgång att få till det där med träning och trivsel i lagom doser och att inte låta tröttheten ta över. Man måste lära sig att bemästra en blandning av stillasittande sysselsättning med rörlig sysselsättning. För mycket av det ena är lika illa som det andra.

I samband med rehabiliteringen på Sommarsol i Vejbystrand hösten 2011 startade jag min blogg. Tre veckors rehabilitering är lång tid. Jag skulle få ta del av den friskvård och träning som jag så väl behöver: vattengympa, gym, simning, gåträning, stretching, yoga, massage och kanske lite pingis. Jag skulle få dela den gemenskapen med andra levnadsglada människor.
Jag ville blogga om allt jag skulle få vara med om på Sommarsol.

Nu även fortsättningsvis vill jag dela med mig av mina upplevelser i livet som MS-skadad och jag hoppas du vill följa med och låta dig inspireras av det jag skriver om längs vägen framöver.