Halvtimmaspromenaden startade redan klockan 8 idag. Jag vaknade jättepigg. Det är en stor lycka att känna sig utsövd. Alla ni sovande människor ni vet inte hur stor lycka man känner efter en hel natts sömn.
Att lägga sig på kvällen utan att vara orolig för vad som komma skall under natten. Att fundera över när cirkusen sätter igång. Känner jag något som kryper redan nu eller kan jag lugnt lägga mitt huvud mot kudden och slappna av. Det lilla fyrkantiga vädringsfönstret ovanför huvudet står på vid gavel. Jag känner den friska vindpusten som sveper in över ansiktet. Täcket har fått lämna sin plats i påslakanet och ligger numera hopvikt på golvet vid sidan om sängen, i väntan på att hösten skall ta vid. Vårt hus är alldeles för varmt för täcken i sängen. Jag tror att det är solvärmen i kombination med verandataket i plast. Verandan samlar så mycket solvärme under dagen och eftersom vi har öppna verandadörrarna in till huset dygnet runt nu under sommaren så sprider sig värmen in. Det är ett lyxproblem som jag löser varje kväll med att under några timmar ha öppet alla stora fönster på baksidan av huset. Jag klarar inte värmen så bra och måste förbereda mig för att slippa vakna av att det är för varmt.
Jag var ju hos doktorn och fick piller mot spasticiteten. Nu är det tredje natten i rad som jag sovit efter att ha tagit två stycken Baklofen Mylan 10 mg. Ett piller hjälpte inte. De minskade bara styrkan i spasticiteten, inte mängden, så då låg jag ändå vaken och jobbade med all stretching i flera omgångar under natten.
Jag lägger mig oftast runt halv 11 på kvällen. Första natten med två piller sov jag fram till klockan halv 6. Andra morgonen vaknade jag först vid halv 7 och idag den tredje morgonen klockan halv 8. Gissa om jag är glad. Det funkar!!!!!!!!!!
Jag satt i verandan en halvtimma och njöt av att känna mig pigg. När jag funderat färdigt kände jag mig redo för halvtimmaspromenaden. Nu har jag kommit igång med den dagliga promenadrutinen tycker jag och utökar med 5 minuters armträning med en 0,9 kg-hantel i vardera hand. Armarna hålls ju stilla när jag går med rullatorn och det gör att jag ofta får ont bak i vänster skulderparti. Det hänger nog ihop med att det är vänster fot som inte funkar så bra. Jag kämpar vidare med träningsrutiner som passar mig som MS-funktionär. Det får aldrig stanna av utan utvecklas i takt med utvecklingen av mina funktioner.