Rehab-träning för gamla och alla behövande

Jag var på redcord-träningen på rehab i Olskroken igår. Jag var på ett strålande träningshumör. Som sagt, man blir pigg av träningen. Jag tränade som aldrig förr. Stenhårt. Nästan så jag kände att jag blev svettig när jag gick på rullbandet. Sjukgymnasten Marcus kom fram med ett glas vatten till mig när jag gick som snabbast. I 10 minuter höll jag fokus på att sätta i vänsterhälen först och rulla framåt på hela foten. Det är med stor kraft jag försöker att hålla knäet och foten rakt vid uppböjningarna. Knäet vill gärna vinkla utåt vänster och försöker svänga hälen utåt så att främre delen av foten böjer sig inåt. Det är det som är så illa när jag går för då är risken stor att jag snubblar över min egen fot. Koncentrationen måste ligga på att få fram hälen med foten riktad rakt upp eller lite utåt, 10 i 2, så som en mallig bondpöjk går när han har händerna i overallsfickorna.  Ni förstår säkert hur jag menar. Det är svårt när kontakten mellan huvudet och benen inte finns. Men det är den jag tänker arbeta upp med redcord-träningen. Det skall bli jättespännande att se om det går.

Blomma gjord av snäckskal

Blomma gjord av snäckskal

Jag tog några bilder på gymmet igår. Tyvärr klarade jag inte få in dem från min nya telefon. Ni får se dem senare. När jag tränar tillsammans med alla de andra så tänker jag ofta: här borde många fler få vara. Där finns riktigt gamla, gubbar och käringar och flera rörelsenedsatta p.g.a stroke, MS, lårbensbrott eller nåt annat otyg.

Jag tänker på min mamma och pappa som egentligen är jättepigga för sin ålder, men bara sover för de har ingen trivsam sysselsättning. Hade jag själv varit helt frisk så hade jag startat ett gym för alla dessa människor där hemma i Strömstad. Vad jag vet så finns inget sådant där. Jag skulle anställa sjukgymnaster och massörer. Jag skulle se till att färdtjänst gick i skytteltrafik för att hämta ner alla dessa gamlingar som bara blir tröttare och tröttare för varje dag som går.

Afrikenen, egen tillverkning

Afrikanen, egen tillverkning

Jo, jag förtog mig igår. Träningen blev för hård. Jag var helt slut när jag kom hem frampå eftermiddagen, så jag bara låg och vilade. Det kändes som en influensasläng. Tråkigt, tråkigt. Jag frös och var tvungen att värma mig med ett varmt bad. Tyvärr är inte heller det det bästa för trivseln. Värme är ofta jättejobbig för en MS-skadad. Jag blir som en degklump och rör mig som en säl när jag skall ta mig upp ur badkaret. Så det blev ännu mer vila på soffan. Gissa om jag blir trött på min kropp. Som väl var hade jag fått tidningen Åter. Ni läser väl tidningen Åter. Där står allt om hur man skall sköta om sina höns och hur man skall bygga sin skottkärra. Läs den!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.