Bröllopspresent ger minne varje dag

Ny dag, nya möjligheter. Återigen på marsch. För tredje dagen i rad har jag lyckats få till det med min halvtimmaspromenad runt ängen och dagiset upp i backen. Jag känner mig jättestolt. Att få till sådana rutiner på hemmaplan är inte min starka grej. Men jag kan väl inte ropa hej förrän jag är över bäcken. Jag har tänkt att träningen skall fortsätta hela juli månad ut och det är långt kvar. Mycket kan lägga krokben på sådana hemmaplaner så här i semestertider. Vi får väl se hur det går.

Alexander Fleming

Alexander Fleming

Lady Nora

Nancy Nora

Varje morgon när jag går ut genom ytterdörren möts jag av Alexander Flemming och Nancy Nora. Vi fick dem i bröllopspresent och de gör oss lyckliga med sin kraftfulla blomsterskrud och lukt. Alexander kör igång sin blomning först och som ni ser så tar han ut sig lite för tidigt.

 

 

Förnämliga Lady Nora står där i ensamt majestät långt in i juli.

Jag minns än idag hur mina vänner stod där på gräsmattan och höll tal vid överlämnandet. Det var nog det vackraste bröllopstal jag någonsin hört: Det var så himla bra så jag delar gärna med mig:

 

 

Eva: Hej Kajsa, vad har du där?
Kajsa: Här kommer jag med en av naturens under! Tänk att små frön kan växa upp till så stiliga och ljuvliga gestalter som så generöst sprider glädje fägring och doft.
Detta är inga blyga skönheter utan de tar gärna huvudrollen i den pjäs som kallas sommarträdgård. Det är en glädje att ha dem i sin närhet. Då de signalerar sin ankomst vet man att ljuvliga stunder nalkas.
Eva: Det låter spännande! Men kan två sådana olika knölar egentligen planteras tillsammans?
Kajsa: Det brukar gå alldeles förträffligt. Men planteringen är mycket viktig då de absolut inte tycker om att flyttas. De vill leva i lugn och ro på sin växtplats.
Eva: Tror du inte att dessa exemplaren är för gamla för att rota sig
Kajsa: Inte alls. Man skall tänka på vissa saker bara. De skyr sura miljöer. Man får se till att de får lagom mycket godis och glädje så svarar de med att ge rikligt tillbaka. De behöver lite extra belöning efter blomningen också.
Eva: Vad är det som kännetecknar de olika sorterna och har de något gemensamt?

Kajsa: Här har vi en Dr. Dave… nej förlåt jag sa fel. Jag menar en Dr Alexander Flemming. Den arten är botaniskt odlad. Den blir 85 cm hög med kraftig stjälk och står stadig och säker då åskan går. Han är slösaktigt överflödig med praktfulla blommor. Doften skall vi bara inte tala om. Den känner man på håll. Tänk att få närkontakt med den!
Så har vi Nancy Nora… Ja så himla liten är hon ju inte. I motsats till Dr Alexander Flemming är hon en mer vildvuxen art. Hon har kronblad som en firad premiärdansös. En fullödig vit oskuldsfull blomma men då man säger det rodnar hon sött, kraftigast i mitten och måleriskt avtagande utåt den vita periferin. Hon har en bra och kraftig stjälk men eftersom hon har en så kompakt och härlig blomma behöver hon lite extra stöd vid kraftiga skyfall då hon annars kan lägga sig ned. Hon doftar förföriskt ljuvligt! Vårda henne ömt och hon ger stor utdelning av glädje och lycka!
Eva: Det lär ju finnas ett blomsterspråk. Vet du vad Pionen betyder?
Kajsa: Ja, det språket kommer ifrån Österlandet för flera tusen år sedan och Pionen lär säga: ”Nu märker jag att jag älskar dig… Jag ligger vid dina fötter och svär dig evig trohet… Kärleken är stark som döden”:
Kajsa och Eva: Lycka till med den här samplanteringen! Böckerna säger att det tar ett par år innan de här arterna visar sitt rätta jag. Och så skall man inte glömma att vattna dem. Ett glas champagne då och då mår de bara bra av.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *