Gemensam träning

Min bror ringde. Telefonen hos våra föräldrar var sönder. Igen. Både mamma och pappa hör jättedåligt. Vi har försökt att finna en telefon som skulle kunna göra att de hör bättre, men vi har hittills alltid misslyckats. Ibland när vi ringer och mamma har svårt för att höra så trycker hon på alla knappar hon hittar på telefonen. Så klart att det är jättejobbigt att inte kunna höra vad ens barn säger. Vi är ju en stor del av deras värld. Våra berättelser om barn och barnbarn är viktiga för dem. Jag tror att berättelserna håller dem unga längre.

mamma o pappa förra sommaren

Pappa älskar glasögon, klockor och hattar

Jag åkte iväg för att se vad jag kunde hjälpa till med. Blommorna som vi köpte förra helgen stod fortfarande kvar oplanterade. De skulle pryda gravarna. Så vi gav oss iväg till kyrkogården. 2 st penséer på farbror Adels grav (pappas farbror), 6 st på pappas brors familjegrav och 4 st på min brors grav. Mamma och pappa har också dålig balans och är svaga i benen. Med gemensamma krafter bars det gamla granriset bort och vi grävde hål för plantorna och vattnade noga. Det blev riktigt fint tyckte pappa. Mamma som inte gärna gått ut efter lunginflammationen blev övertalad att knalla iväg med min rullator. Hon tyckte den verkade ganska bra. Mamma har en egen rullator, men den vill hon inte använda. Hon tycker inte hon behöver det. Jag tror hon är för pimpinett för att acceptera att hon skulle behöva en rullator. Men jag skall träna henne i sommar. Det är viktigt att de äldre kommer ut och få röra på sig. Vi kan ju par-gå med varsin rullator.

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.