Jag äter frukost och läser i GP om Hans Sjöberg – regissör utan begränsningar. Jag blir jätteglad. Det är en fin artikel.
Jag minns när Hans var nykommen till Göteborg. Han skulle ha en kurs i dramaskrivning på VSA. Det ville jag lära mig. Vi hade Alaska då och jag ville skriva en pjäs om Hilma och Alaska. Någon pjäs har det hittills inte blivit. Inte heller den där filmen som jag tänkt göra så länge. Vi fick inte bidragen vi sökte och tiden räcker liksom inte till. Vi har massor av material liggande om Alaska, så någon gång blir det nog en film.
Jag ramlade in i Hans värld. Som gammal revisor fick jag givetvis ta hand bokföringen för den lilla teaterföreningen Kattma (www,teaterkattma.se). Jag har deltagit i flera föreställningar som Hans skrivit sedan han flyttade till Göteborg. ”Teater Sensommar” var den första där jag var värdshusföreståndarinna. Sedan kom ”Skuggor”, sedan ”Bländade-om två systrar” och därefter gatuteatern ”Nyckeln till frihet”, med första scenen vid Kopparmärra, den andra vid Brunnsparken och den tredje och sista vid Harry Hjörnes plats. I föreställningen ”Allting finns” skötte jag bara biljettförsäljningen och hade nog tänkt att nu får det vara nog med teater för min del. Ända tills Hans ringde och ville ha mig med i ”Alla har fel”. Ok då, jag tar en pytteliten roll. Det är
bara det att man måste vara med på repetitionerna ändå. Ingår man i ett team så fordras det att alla är med för att allt skall funka. Jag måste ändå säga, att det var bra att jag sa ja till den här föreställningen. Det har varit en lärorik tid att få umgås med så många unga rörelsehindrade ungdomar. Jag har lärt mig att man kan leva ett bra liv även som funktionsnedsatt. Livet ser inte likadant ut för alla. Var och en måste hitta sin egen väg och sin egen värld. Jag har lärt mig att hitta min väg och min värld. Där passar jag in och där kan jag göra allt det där som jag gillar allra bäst. Då blir livet så där buskul att leva – trots begränsningar.
Det hände något med ”skicka”. Jag läste också artikeln om Hans Sjöberg och blev glad eftersom jag sett hans verk och honom själv och Dig in action. BRA, BRA,BRA som vi brukar säga.
gatuteatern ”Nyckeln till frihet”, missade jag, vad var det? Roligt att se ”Alla har fel” och berörande! Kul att både VSA: Natalia och Kattma har så bra regissörer!
Ja, och visst är det helt fantastiskt att vi får ta del av så mycket kunskaper. De är verkligen guld värda.
Nyckeln till frihet var en gatuteater som visades med Marie i huvudrollen som prinsessan och en bekant till Lisa Falk som var prinsen. Jag hade tre småroller. Det var kul att pröva med gatuteater mitt bland spårvagnar och människor som hastade fram.