På lördag körde vi till Strömstad. Det går som på räls med min fina nyinköpta bil. Vägen var oplogad och det tog en dryg timma längre tid, men annars var det inga problem. Mamma fyllde 96 år måndagen den 17 december. Det är ett stort firande och började redan på lördagen vid lunch. När de första gästerna gick vid 18-tiden fylldes bordet på med nya koppar för 6 nyanlända. Det bjöds på smörgåstårta, kakor och gräddtårta. Gissa om pappa var trött när de sista knallade iväg klockan 10 på kvällen. Mamma, som aldrig sover, var fortfarande pigg som en lärka.
Söndagen blev lugn och avslutades med ett kyrkobesök där vi lyssnade till underbar julmusik. Det tar alltid mycket tid innan jag lyckas lotsa ut mamma och pappa genom ytterdörren. Det är inte lätt att få iväg dem på något utanför hemmets lugna vrå. Övertalningen börjar i god tid. Ingen är egentligen intresserad och jag tappar nästan lusten. Jag berättar noga vad vi skall göra, redan en timma före avresan. Bara påklädningen tar tre kvart. Vi väljer kläder och jag hjälper till att klä på. Pappa har bara en arm som fungerar och har svårt för att ta på skjorta och tröja. Han kan inte heller böja sig ner för att dra på byxor och sockar. Jag känner mig som en jättejobbig person som absolut vill genomföra trivsel som ingen vill ha. Det som sporrar är glädjen som jag vet kommer efteråt.
Vi blir hembjudna till min kusin efter kyrkobesöket. Det bjöds på skinkmackor, lussekatter och kaffe. Vi kom hem först framåt 10-tiden på kvällen. Mamma och pappa var så jättenöjda över att ha blivit övertalade att följa med. Jag visste det. De gillar att vara ute bland folk, men nu när de är så gamla och trötta så är allt så mycket jobbigare. Helst ligger de hemma och sover – alltid. Jag funderar ofta över alla klagomål, som framförs av anhöriga, om att personalen på äldreboendet aldrig tar ut de gamla. De som klagar borde själva försöka. Det är inte alls så lätt.
Så kom måndagen. Mammas riktiga födelsedag. Vi åt smörgåstårta och drack kaffe hela dagen. Gästerna kom och gick. När den ene gått så kom nästa. Kalaset höll på mellan 11 på förmiddagen till 7 på kvällen. Jag var den mest mobila av oss. Mammas syn på mig är dottern som fixar allt. Britt Marie hämta dricka i källaren, hämta glas till Ulla Britt, vill du vara snäll att servera kaffet. Jag lovar, jag behövde inte träna mer den dagen.