Finissagedagen var här. Lussekatterna, pepparkakorna och glöggen var inköpt. Nu skulle målningarna plockas ner. Mellan klockan 13 och 16 hade vi öppet i galleriet för en sista visning. Det kändes inte ett dugg vemodigt. Snarare var det en känsla av ”nu jäklar, nu kör jag”. Och jag känner faktiskt så, nu kör jag. Efter mängder med funderingar om hur jag skall fortsätta så har jag nog kommit fram till hur jag skall fortsätta. Lite som förr, men ändå inte riktigt så. Jag gillar det diffusa, lite abstrakta. Men nu skall det nog bli lite mer fokuserat på ljuset.
Euforia hämtades ut av sin nye ägare. Jag tror hon kommer att trivas där. Nu gäller det att få nya hem till de andra målningarna också. Några kommer att hämtas ut och de som blev kvar kommer att få följa med mig till några utställningar till. Den här utställningen gav verkligen mersmak. Nu kör vi.
Hon kommer säkert att trivas förträffligt bra hos den nye ägaren, var så säker eller som ungdomen säger: jag lovar. Ungdom och ungdom säger…..vi också. KÖR PÅ……men vila emellanåt också. Kram.