Inkontinensbesvär

Det är morgon. Vi kör igång med den sedvanliga morgontöjningen. Jag är så trött, så trött och alldeles fylld med gråt. Beror det på att mina B3- och Q-10-piller tagit slut? Jag har dålig syreupptagningsförmåga säger homeopatdoktorn. Klockan 11 skall jag vara på träningen på Sahlgrenska och innan dess skall jag hinna duscha och fixa till mig mig så jag kan visa upp mig för folk och äta frukost. Jag känner mig som ett ras. Jag far iväg och när jag kommer innanför dörren till träningssalen frågar Erik, sjukgymnasten på Sahlgrenska, hur jag mår. Det var inga vackra ord han fick ta emot som svar. Ibland är livet inte särskilt kul. Mestadels svarar jag att jo, det är bra. Men när det känns alltför bedrövligt då blir svaret inte lika glatt. Erik blir förvånad och säger att alla de andra beundrar mig för min energi och livsglädje. Jo, jo. De skulle se mig när jag sitter och gråter vid frukostbordet och svär över den här dj-la sjukdomen som gör att jag inte orkar med allt jag vill göra. Jag bara tränar och läser alla dagar nu för tiden. Allt för att bli av med det onda i ryggen. Men det går ju inte över. Tränar jag för mycket? Tränar jag för lite? Tränar jag fel? Jag vet inte. Men det är ändå värst när jag tappar humöret. Har jag ett gott humör så kan jag stå ut med det mesta.
Jag var inne och magnetröntgades för några dagar sedan. Det skall bli intressant att höra vad de kommer att säga om min rygg efter att de sett plåtarna.

Äntligen var jag iväg till Urologen. Det är vanligt hos ms-sjuka att man har besvär med inkontinensen. Jag fick ett skov för närmare 10 år sedan då allt nedanför midjan domnade bort. Domningen gick tillbaks men jag tror att kisserifunktionerna inte blev helt återställda. Knipmusklerna gick inte att träna upp igen och efter att åren gått har läckagen övergått till ränniler. De mätte reaktionsförmågan och såg att blåsan var överaktiv och konstaterade att slutmuskeln inte funkade särskilt bra. Jag blev hemskickad med ett papper och en våg. Jag skulle fylla i mängden urin varje gång jag gick på toa och hur mycket inkontinensbindan vägde när den byttes och också hur mycket jag drack varje gång jag drack något. Det blev mycket mätande som fylldes i på papperet. Jag tog med det till urologen idag och lämnade in det till doktorn. Nu får jag vänta tills de kallar mig till nästa besök då de skall tala om för mig vilka hjälper som finns.

Å allt tar sådan himla lång tid!!!!!!!!!!!!!.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.