Vattengympa

På promenad med pumpstavarna

På promenad med pumpstavarna

Vardagen växlar mellan revisorsarbete och träning. Som gammal revisor så kommer man inte undan under våren. Som väl är så är man fortfarande behövd. Morgonen startar med töjningsprogrammet och sedan följer träning för sjukgymnaster eller vattengympa och på eftermiddagen en promenad med pumpstavarna runt gärdet utanför dörren.

Idag har jag varit iväg på vattengympan. Jag tar ett Tolterodin Actavis-piller för att lugna kissefunktionen på morgonen. Det gör att jag kan klara av att vara i bassängen i drygt en timma. Vattengympa är ingen bekväm träning. Jag blir alldeles slut efteråt, men känner mig starkare för varje gång. Jag avslutar numera med att simma några gånger fram och tillbaks i bassängen. Den är inte lång. Det brukar bli så där ca 100 meter. Jag stannar och andas efter varje runda. Jag andas djupt ner i magen fem gånger och efter att jag andats ut så kniper jag. Jag drar ihop hela dragkedjan nertill.
Jag märker tydligt att återhämtningstiden blir kortare för varje vecka som jag håller på. Nu är jag ganska pigg efter vattengympan.
Jag har under eftermiddagen läst igenom en hel drös med sidor som handlar om utbildningsprogrammet Globala studier vid Göteborgs universitet. Å vad mycket roligt det finns att göra. Tyvärr är jag för gammal för allt sådant nu. Jag tycker att 70 år är för mycket för allt. Det är stor skillnad på att vara 60 och att vara 70. Kroppen orkar liksom inte med allt som huvudet gillar att göra.

Hela väggen fylld med barn och barnbarn

Hela väggen fylld med barn och barnbarn

Jag märker att jag verkligen suger in alla uppslag som dyker upp och tar mig an det som om det var sista andetaget. Nu föreslog min son att jag skulle titta på en universitetsutbildning för min fina sondotter. Jag skulle utgå från hur jag tycker hon är och från det hon läst i gymnasiet. Hon har läst Samhälls- och beteendevetenskap och är en riktig glädjespridare. Det är inte helt enkelt att hitta något som är roligt. Skall jag försöka entusiasmera så måste jag ju tycka att det verkar roligt själv. Men mitt i alltihop om Statsvetenskap, kulturgeografi, historia och psykologi hittade jag en utbildning i Globala studier som verkade buskul. Utbildningen utgår från hållbar utveckling och fokuserar på problem och utmaningar som social rättvisa, mångfald, mänskliga rättigheter, fattigdom och demokrati. Vem vill inte läsa om sådant.
Jag känner att jag skulle behöva två liv. Hur skulle det se ut om jag som 70-åring började läsa på universitetet nu. Skulle jag kanske bli utfryst? Ett är säkert, jag skulle inte riktigt passa in och dessutom skulle jag nog ha dåligt samvete för att jag tog en plats från någon bättre behövande, som skall ha det som sin försörjning. Jag är sju statligt avlönad numera. På gott och ont.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.