Träning på Vintersol

Här har vi morgongympa varje morgon klockan nio.

Här har vi morgongympa varje morgon klockan nio.

Jo jag tränade på Vintersol. Även om det inte blev så mycket som jag tänkt mig, så var den lilla träning jag fick möjlighet att få delta i, fantastiskt bra. Min sjukgymnast Karoline och jag hade kommit överens om att jag skulle koncentrera mig på balans och styrka. Så det blev gruppträning i balans fyra halvtimmar, morgongympa s.k. pinngrupp sju halvtimmar och vattengympa sex halvtimmar.

Här har vi stretchingpasset, s.k. töjning på torsdagar klockan 14.30

Här har vi stretchingpasset, s.k. töjning på torsdagar klockan 14.30

Och så berättade alla för mig att töjningen var så himla skön, så den provade jag två gånger också.
Det blev totalt åtta och en halv timmas träning på tre veckor.
Töjningen har jag riktigt tagit med mig hem. För att få ordning på min onda rygg så börjar jag morgonen direkt i sängen när jag vaknar. Jag börjar med att ligga på magen och gör 10 x 10 x 10 ggr lugna armhävningar med en kort vila emellan.

Töjningsprogrammet från Vintersol

Töjningsprogrammet från Vintersol

Sedan drar jag igenom alla sex övningarna i töjningsprogrammet som jag fick med mig från Vintersol. Det är en fantastiskt bra början på dagen.
Idag har jag varit iväg och köpt två stycken pallar att ha till morgongympan eller pinngruppen som den kallas på Vintersol. En pall till mig och en till Göran. Nu fattas bara två stycken pinnar men Göran säger att vi kan ta biljardköerna om vi skruvar isär dem på mitten. Så måste jag fixa musiken också. Enligt programmet för pinngruppen, som jag fått med mig från Vintersol av Hanna Bergling så skall det vara musik av Hasse Andersson och Beatles, Eva Dahlgren och Ted Gärdestad och många flera. Sedan är det bara att köra. Det är viktigt att alla detaljer kommer på plats för att det skall bli roligt.

Ute på pumpstavspromenad i Los Christianos

Ute på pumpstavspromenad i Los Christianos

För att komplettera träningen på Vintersol så tog jag till stavarna. Det var fantastiskt att gå utan att vara rädd för att halka omkull. Och jag fick faktiskt igång gåendet riktigt bra. Med den lilla ryggsäcken på ryggen så knallade jag ner till stranden. Det var jobbigt att gå i sanden men det var så härligt att känna sanden mellan tårna och någon rädsla för att ramla fanns inte. Jag landade mjukt i stranden när det gick över styr.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.