Påbörjat slutspurten för kapp-projektet

Nu har vi startat upp slutspurten för kapp-projektet. Det är bara en månad kvar och tiden går fort när man har det trevligt. Ett mail gick iväg till Torslandatidningen idag. Det betyder jättemycket för oss att tidningarna skriver om projektet. I morgon får det bli Göteborgs Postens tur.

Så här ser mailet till torslandatidnngen ut:

”Hej Conny
Jag heter Britt Marie Skogh Dave. Kanske minns du att du varit här hemma hos oss och fotograferade några målningar i samband med Konstrundan Hisingen förra året. Jag hade också en utställning i Vingen kulturhus tidigare i år och så talades vi vid angående en teatern ”Alla har fel” där jag var med på ett litet hörn.

Nu har jag ett nytt projekt på gång sedan ett halvår tillbaks. Jag tyckte det var lite svårt att sälja mina målningar. Då kom jag på att reklamgubbarna i stan går omkring med plakat på mage och rygg. Så kanske jag också skulle kunna göra. Ja, inte att gå omkring med reklamplakat, utan att trycka upp mina målningar på tyg och sy in dem på ryggarna på kappor och låta andra gå omkring på stan och göra reklam för min konst. Jag nämnde det för min syster, som strax därefter gav mig en provdocka i present. Det var startknappen. Under en av mina vakennätter då nervsmärtorna p.g.a. sjukdomen MS inte ville ge sig, kom jag att tänka på alla tygerna, som ligger oanvända hos mamma och som hon tänkt väva av. De skulle jag ju kunna lägga beslag på nu, när hon blivit för gammal för att fortsätta väva (hon fyller 98 år i vinter). Och sedan slog det mig att pappa har mängder med slipsar, som han fått av oss fem barn i födelsedagspresent, julklapp och till fars dag. De kan jag ju också använda till att sy kappor av. Nu var jag igång med planeringen av kapp-projektet.
Jag hade sökt in till Göteborgs konstskola med start hösten 2014, men jag skulle inte få svar förrän den 1 september. Det var för länge att vänta och jag visste ju inte ens om jag kom in. (jag fick besked per telefom i juli att jag var antagen, men då var kapp-projektet så långt på väg att jag tackade nej).

I samma veva som jag som bäst förberedde mig för kapp-projektet berättade min sonhustru att hon skulle arbetstränas. Efter att ha gått sjukskriven jättelänge måste hon nu ut för att arbetstränas för att kunna få fortsatt A-kasseersättning. Hon var livrädd för hur det skulle bli. De jobb hon tidigare haft har gått åt pipan p.g.a svår värk i underlivet då hon varken kan sitta eller stå.
Jag föreslog genast att hon kan få arbetsträna hos mig i mitt företag. Jag godkändes av Arbetsförmedlingen som hennes arbetsgivare. Jag skulle få gratis arbetshjälp och dessutom 250:-/vecka i ersättning och hon skulle få fortsatt A-kassa. Hon började jobba 8 timmar de första 4 veckorna, 12 timmar de följande 5 veckorna i maj, 16 timmar 5 veckor i juni och uppnådde målet 20 timmar per vecka i juli. Nu har hon kommit upp i 50 % arbetstid och fortsätter att jobba så. Det går alldeles utmärkt. Hon kan dra sig tillbaks när det blir för besvärligt med värken. Hon stortrivs med att sy kappor och jackor och väskor. Hon hade bara sytt upp gardiner tidigare men är en hejare på att sy kappor nu. Vi målar och arbetar med silver också lite då och då. Det är sådant som hon kan sedan tidigare.

Kapporna är inga vanliga kappor. Även kapporna är konst. De sys i små bitar som skall pusslas ihop på alldeles speciellt sätt för att kappan skall bli fin. Och naturligtvis skall tygmönstren och färgerna passa ihop med målningen på ryggen. Det är viktigt. Kapp-projektet har fått namnet ”Jeanmari” efter våra namn Jeanette och BrittMarie

I Kulturhuset Vingen den 13 och 14 september klockan 13-16 skall våra målningar och silversmycken ställas ut. Under ”mingel” pågår ett bildspel som visar vårt arbete till musik av mina årsbarn. Mannekänger visar kappor, jackor och väskor. Utställningens namn är ”Klä dig i konst”.

Conny, du är hjärtligt välkommen in till oss i verandan om du har vägarna förbi. Där har arbetet pågått sedan den 25 mars. Ingen semester här inte. Här gäller det att uppfylla Arbetsförmedlingens villkor för A-kassan. Jag är jättelycklig över att få en arbetskompis att bolla idéer med. Det blir så mycket roligare då. Själv har jag som du kanske minns sjukdomen MS (se www.skogh-dave.se). Det är en dans på slak lina att hitta bra och intressant sysselsättning när man inte har kroppen med sig. Men har man ett roligt jobb så kan man nästan lyfta berg. Bra sysselsättning ger drivkraft och livsglädje som räcker en bra bit på väg. Vi känner verkligen att utställningens datum närmar sig. Inbjudningskort skall ställas i ordning och skickas ut, bildspel och musik måste väljas och läggas över på CD och….. ja, hemsidan för Jeanmari får nog vänta www.jeanmari.se. Du är välkommen in där och kolla på våra kappor, men jag bifogar en kappa också.

Hej då Conny och hoppas att vi hörs//Britt Marie”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.