Fredag – vardagsrutinerna börjar ta form

Jag får så jag tiger. Så mycket sysselsättning jag tog med för att vara säker på at inte få långtråkigt. Jag vet inte riktigt var jag skall få in tid för det. Med trevligt sällskap och all träning så blir det nog svårt att få tid till både silversmide, målning och brodering.
Fredags träning startade gemensamt för hela gruppen kl 9.30 med morgongympa sittande på stol i gympasalen. Det var en krävande halvtimma med bra rörelser och häftig medryckande musik. Handträningen tog vid kl 10. Den som jag trodde skulle bli jättemossig. Det var riktigt besvärligt att pressa leran mellan fingrarna. Muskulaturen räckte liksom inte till och ibland inte heller styrningen från huvud till händernas funktioner. Alla gjorde så gott de kunde med mer eller mindre bra resultat. Men arbetsterapeuten Lisbeth lovade att vi kommer att se ett bra resultat när vi lämnar Sommarsol. Kl 11 var det vattengympa med hurtig ledare på poolkanten och bra musik så gick det inte att stå still. En god lunch med pytt i panna (vegetarisk för oss som valt bort köttet) kl 12.
På mitt eget program stod sjukgymnastik kl 13.45. Sjukgymnasten Birgit är superproffsig. Hon ser precis var i kroppen det behöver tränas. Är jag stel där så skall jag träna på dessa rörelser och är jag svag där gäller detta. Jag önskar att det filmades så jag kunde få med mig det hem på en CD. Det är lätt att glömma bort rörelserna när man kommer hem. Men Birgit lovade mig en beskrivning. Efter rörelseträningen ställde jag mig på gåbandet. Jag gick i 25 minuter. Det var häftigt. Min trilskande vänsterfot fick så den teg. Långa steg, långt fram, ett stadigt grepp om handtaget för att inte ramla och djup andning med kraft som hämtades ända nerifrån magen. Jag kände mig så himla nöjd. Alldeles slut. Jag lade mig på britsen och sträckte ut bakmusklerna som jag blivit lärd och vilade en kvart.
Nu var vi framme vid den sista punkten för dagen: kl 15.15 med kroppskänedom. Birgit informerade. Vi satt på stolar och fick lära oss fokusera på hur det kändes när vi satt på båda svanskotorna, när vi andades och rörde överkroppen enligt Birgits instruktioner mm. Mycket lärorikt.
Jag fick ett individuellt program för alla tre veckorna. Det är ett gediget program. Ingen rast och ingen ro här inte. De som har svårt med det kognitiva och tröttheten har det kanske besvärligt. För mig som har svårt för att ha tråkigt är det perfekt. Fasta tider att följa, bra rutiner och trevlig omväxling: följ med så får ni se. Jag kommer att berätta.
Nu har jag två härliga dagar i hemmets lugna vrå så hörs vi nästa vecka

6 reaktion på “Fredag – vardagsrutinerna börjar ta form

  1. Verkar jättebra där, BM! Du inspirerar som vanligt. Jag har också börjat fila på en blogg men blev lite ängslig o kom av mig.
    Vi mår bra, jag o far, men har problem med mina gamla bilar. Envisas man med at ha en underlig livsstil så får man skylla sig själv.
    Får nu krypa till korset och börja förhandla ,med dyra verkstäder.
    Det är I- landsproblem så klart! Solen tittar fram idag. Ska få besök av grannan Tage som lovat oss en massa svarta vinbär!
    Din blogg ser fin ut och funkar jättebra! Kram/Tore

    • Så kul att höra från dig. Då förstår att ni lever du och din pappa där uppe i himmelriket. Så bedrövligt att du fått problem med dina kära bilar. De som inte sett bilarna förstår inte vad vi pratar om, de förstår inte att bilarna kan vara kära förrän de ser dem. Men jag har sett och förstår att du vill ha dem på benen igen.
      Tja så jätteunderlig livsstil har du väl inte, eller? Det kan kanske synas lite ensamt, men det finns fler som väljer det. Kolla in Jonna Jinton på nätet.
      Jag hoppas vi ses i höst. Må så gott

  2. Hej,
    Hur har du det, ser att du inte skrivit så mycket nu, börjar träningen ta ut sin rätt ?

    Hoppas du har det bra och tränar flitigt.

    Kram,
    Thomas

    • Jag försöker att inte skriva för långa inlägg, men det är svårt att begränsa sig när man har så himla mycket viktigheter att förmedla. Jag lyssnar på samtalen som pågår här utanför datarummet under tiden som jag sitter och skriver. Det är sen kväll och riktigt underhållande.
      Jo, jag tränar flitigt. Det är ett digert program och himla kul. Hälsa de andra/Kramar från mamma/svärmor och farmor.

  3. Du är så fantastisk! Hur har du lärt dig allt detta?
    Jag har ju själv en blogg som jag använder i jobbet men nu kan jag konstatera att jag är ju skit trist!
    Det är jätte kul att höra hur du har det! Spännande att träffa andra som är i samma sitts som du antar jag! När vi träffas tänker man ju inte ens på din ms. Hoppas du får kompisar som du kan fortsätta bolla idéer med kring detta på din blogg
    . Jag måste säga att jag är avundsjuk på din träning. Hoppas du inte dokumenterar för mycket, det kan ju vara en arbetsskada för revisorer tror jag.
    Vi hörs.
    Kram

    • Tack för hälsningen, kära lillasyster.
      Jag dokumenterar inte för mycket. Det är himla kul faktiskt. Jag vill gärna dela med mig om hur det kan vara att vara på rehab. Jag vill sprida all den positiva glädje som finns här trots all djävelskap i kroppen. Här finns all den friskvård som jag efterlyst. Jag känner mig otroligt lycklig när jag plötsligt upptäcker ett nervflimmer i benen när jag går på gåbanan. Jag frågade min sjukgymnast Birgit idag om hon trodde att nervtrådarna kan hitta till varandra om de tappat bort varnadra i samband med ett skov. Jo, sa hon, men lade till ett stort kanske. Jag lever gärna med den fantasin, det sporrar. Kramar från systern

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *