Ibland bär det iväg i funderingarna när man inte kan sova. Jag tänkte på det där med vad som styr. Vad är det som får en att bestämma sig för vägar i livet som kanske inte ens är de bästa. Och varför ser man inte farorna i tid.
Jag tänkte vidare och kom fram till att det nog finns två olika styrmedel. Det ena är känslan och det andra är förnuftet. Jag försökte bena upp det genom att fundera över vad i mitt liv som styrts av förnuftet och vad som har styrts av känslan. Jag kände mig plötsligt olustig vid tanken på att det som styrts av känslan inte alltid fört mig in på den enklaste och lyckligaste vägen.
Jag vände tanken och funderade i stället över på vad som styrts av förnuftet. Det var inte lätt. Jag undrar, har jag någonsin tänkt och styrt någon handling efter förnuftet?

Egen målning 2011 Kapplöpningen

Det enda jag kom på var det där med att jag flyttade från Strömstad. Men även det uppstod ju genom ren impulsivitet. Är det inte så att det som händer rent impulsivt också är kommet ur känslan. Jag småpratade vid kaffebordet med åklagaren, som sommarvikarierade på kontoret i Strömstad och berättade att jag ville läsa vidare och att det var omöjligt i Strömstad. Hon tog mina ord på allvar och plötsligt strax före nyår ringde en kvinna från Kammarrätten i Göteborg och berättade att det fanns en tjänst ledig för mig där. Jag skulle börja den 15 februari.
Tåget gick och jag hängde på. Särskilt förnuftigt var det väl inte. Jag hade ju två barn att tänka på också. Det ordnade sig. Men visst var det känslan som styrde även där.

Egen målning 2011 Vattumannen

Jag tänker vidare och kommer inte på något stort beslut jag tagit där förnuftet styrt. Jag är heller ingen person som funderar särskilt länge över det jag vill göra. Det blir mycket impulsivitet och känsla som ligger bakom allt som händer även fortsättningsvis.
Men visst har jag lugnat mig lite med åren. De stora besluten är redan gjorda. Nu blir det mest gemensamma överläggningar om vad vi skall äta till middag eller vad vi skall ta oss före idag. För att det skall bli uthärdligt för omgivningen med min impulsivitet så är jag numera förnuftig nog att planera nästan alla dagar för egen del. Målarkurser och hemmamåleriet och träningen tar så gott som all tid förutom sudoku och läsande och lite matlagning då och då. Det känns tryggt att veta att mina känslomässigt styrda idéer inte längre har så stor avgörande betydelse för framtidens händelser.