Solen sken igår. Det var fantastiskt härligt med ljuset som kom in. Man blir glad och aktiv. Nu har allt julpynt plockats bort. Den njutningen har vi inte kvar tyvärr. Men om man låter det hänga uppe längre ser det lite knäppt ut. Och just det där med att det är så kort gör att det blir mera njutbart den korta tid det lyser upp.

Johnny och Carbe

På kvällen var vi iväg på teater. Det var mina kompisar på VSA, den lilla teaterföreningen på Karl Johansgatan som jag är med i, som visade sin föreställning Transportsträckor. Föreställningen visades på teater Trixter som ligger på en liten gatusnutt vid sidan av det stora bilgaraget på Andrégatan vid Stenaleden.  Vi hade aldrig varit på teater Trixter tidigare. Det var en trivsam överraskning. Innanför den lilla mörka dörren utan upplysta neonskyltar uppenbarade sig en bar i ett stort rum som just hade fyllts med förväntansfulla människor. Jag kände flera av dem. Det var lite som hemma i Strömstad.

Conny i tyllkjol

Det blev många kramar och ”hej, så kul att se dig” och god fortsättning på det nya året över ett glas vin eller öl. Så ropades vi in. Föreställningen skulle börja. Längst fram satt Natalia med manuset i handen. Ifall de skulle tappa bort sig. Ljus- och ljusteknikern var på plats och de medverkande kom knallande in på scenen med resväskor. De var på väg. Vi lotsades fram genom en timmas transportsträcka. Det är vägen som är resans mål, det fick vi inpräntat i oss. Vi fick lyssna till helt fantastiska texter om magbesvär, tiden som gick, relationsberättelser och vattenproblematik, skrivna mestadels av skådespelarna själva. Natalia var regissör och hade liksom alltid gjort ett fantastiskt proffsigt jobb. Jag skulle vilja rekommendera alla, som vill ha en stunds avkoppling att gå och se och låta sig bubbla av skratt eller ta tillfället till att fundera över vad som är viktigt här i livet. Här finns inga sjuka människor. Visserligen är en blind, en kan inte gå, en kan varken gå eller äta själv och har en maskin som hjälper till med andningen, men sjuk? Nej, inte varken sjuk eller funktionshindrad, bara funktionsnedsatt. På scenen är de superproffsiga. Där finns inga hinder. Och som jag gärna påstår: en kroppsbyggare kan inte heller dansa som en älva. Jag lovar, jag njöt varenda minut.
Gå in på http://www.vsa-sweden.org/ eller ring 031-12 55 75 och fråga om teatern eller bli medlem och delta i verksamheten. Du kan läsa om allt VSA på hemsidan.
PS: det är också där jag har haft mina konstutställningar DS