Amerikanska blåbär i vår trädgård förra hösten

Nu känns det höst. Det beror nog mest på att mörkret kommer så tidigt nu. Mörkret är det värsta. Att det är varmt eller kallt kan man ju göra något åt, men mörkret… Den innebär oftast deppighet för många. Men hösten är egentligen den årstid som jag gillar mest. Den är så häftig med alla kraftiga färger och den är inte kall och inte varm. Nu är tid för att lägga upp alla rutiner för vardagen. Vad skall jag helst ta mig för under de närmaste månaderna? Vad gillar jag allra mest att pyssla med? Att bara låta dagarna komma och gå är liksom inte min grej. Jag känner större frihet när jag någon dag kan hoppa av från min planering. Planeringen ger trivsel och trygghet med meningsfull sysselsättning. Sommaren för med sig oträning och slappa dagar. Jag känner redan nu att det jag vill göra känns jobbigt att starta upp. Imorgon kanske. Men så kommer i morgon och inget händer. Jag startar dagen direkt efter frukost med GP och sudoku. Sedan gäller det att komma på vad jag skall fylla dagen med. Och det är inte särskilt lätt. Endorfinerna vimlar inte omkring i kroppen precis. De verkar ha lagt sig att vila de också.

Revisorsränderna går aldrig ur

Som väl är behövs jag lite fortfarande för några företagare med redovisningen. Det är otroligt men den sortens sysselsättning ger mig energi. Jag känner att jag gör något betydelsefullt. Jag vet egentligen inte varför det är så viktigt för mig att vara betydelsefull. Inför kundbesöken klär jag upp mig precis som förr. Läser in vad som hände senast, startar upp redovisningsprogrammen och är förberedd för besöket. Nu är jag på hemmaplan. Lite knäppt är det, men jag klarar inte att avsluta helt. Det är så himla kul att se hur det går för företagen. Men jag behöver nog såvra i garderoben. Alla revisorskavajerna skulle jag ju kunna lämna.

På promenad ner till havet 2013 i Vejbystrand

Om två veckor åker jag till Vejbystrand och stannar där i tre veckor. Det blir en bra höststart. Där tränar vi flera gånger om dagen på olika sätt. Än är det morgongympa, än är det vattengympa eller så är det balansträning eller yoga. Det blir perfekt så här efter sommarens lata dagar. Jag ser fram emot att få promenera ner till havet med rollatorn och om värmen håller i sig kanske äntligen få sträcka ut med en simtur. Jag berättade för min kiropraktor att jag utmanat mina vänner med att simma 200 meter. Han sa lite torrt att simma 200 meter i en varmbassäng är inte att jämföra med att simma i havet. Så nu hoppas jag kunna åstadkomma det jag utmanat vännerna i.