Mamma och jag skall på kalas till min syster. Vi har själva bjudit in oss och skall ha med oss all mat. Jag tyckte det var viktigt att få ut mamma på en sväng. Det är inte nyttigt för henne att hon bara går inne i sitt hus. Vi har meddelat hemtjänsten att vi inte kommer att vara hemma resten av dagen. Hemtjänsten har redan varit på besök klockan halv åtta på morgonen och gett mediciner och kaffe och honungsmacka. Min syster ringer och berättar att det kommer regn till lunch. Jag får bråttom ut. Gräset måste klippas. Usch så dumt att jag inte gjorde det igår när det var så fint väder. Men då blev det golf i stället.

Nu är gräsklipparen min. Förr när pappa levde då fick jag inte köra den. Det var inget fruntimmersgöra, sa pappa. När pappa inte längre orkade så tog min svåger över. Han kunde köra han, sa pappa. Det som var karlajobb, det ansågs vara svårt jobb och krävde uppoffringar. Jag undrar om det inte var så att han av tradition vill hålla oss fruntimmer på mattan. Jag minns en gång när jägarna hade samlats för att skjuta upp sig inför årets älgjakt. Mamma ville också vara med. Pappa sa blankt nej. Det här är inget för fruntimmer. Men mamma stod på sig och sköt mitt i prick. Gubbarna gapade förvånat. Vad de inte visste var att mamma tagit många märken i skytte när hon var bilkårist. Det visste pappa. Usch så skämmit. Fruntimmer som kommer och är bättre än gubbarna på deras egen arena. Mamma har alltid varit lite manhaftig. Hon var nog bra för oss döttrar.
Jag gillar att klippa gräset på mammas stora gräsmattor. De blir så himla fina och så kommer jag till min rätt. Det är inte så mycket jag kan jobba med för övrigt men det här kan jag. Och mamma är inte sen med att hänga på. Men den här gången blev det inte så mycket krattat. Regnet stod som spön i backen när vi var så gott som helt klara. Vi spolade av maskinerna. Om inte gräset spolas av sitter det bergfast när det torkat.
Nu springer vi snabbt in. Ja, springer är väl att ta i men.
Jag sätter igång att skala potatis. Mamma vill hjälpa till med skalandet men jag säger till henne att hon kan sitta ner och sjunga i stället. Mamma har nästan bara ledsyn nu. På grund av åldersförändringar i gula fläcken ser mamma superdåligt. Men sjunga kan hon. Hon startar med att sjunga Kostervalsen ett par gånger och får över till Svinsta skär. Alla sånger kan hon utantill. Nu får hon se påsen som ligger på bänken och frågar vad som är i den. Fisk svarar jag. Och i burkarna då? Pesto svarar jag. Men jag kan hjälpa dig att skala. Nej mamma du slipper för du ser så dåligt. Ja det är kanske bäst. Men vem skall vi ha på middag? Vi skall ut till Nilla idag. Men hon har väl massor av potatis, så inte skall vi väl ha med oss potatis dit? Jo vi skall bjuda på middag. Hur många är det till? Tja till sju tror jag. Å så många. När skall vi vara där? Så snart jag skalat färdigt. Skall vi äta först då? Nej vi skall äta där. Skall vi äta där? Ja. Och ha med oss maten? Ja. Men vad är det som ligger här i påsen? Fisk. Och vad är det i burkarna då? Pesto. Skall jag ta upp fisken? Nej den kan ligga kvar däri. Skall jag ta fram en kastrull då? Ja vi kan lägga potatisen i den.

De äldsta barnbarnen på besök

Mamma är på väg att spola vatten i kastrullen och jag stoppar henne och säger: vi skall ha med det ut till Nilla. Va, hela kastrullen? Ja. Nej då glömmer vi den där, säger mamma. Vi kan ta det i en påse istället. Ja. Jag kan hjälpa dig att skala. Nej, du kan hämta skor att ta på dig. Skall vi iväg? Ja vi skall till Nilla. När skall vi vara där? När jag skalat färdigt. Å? Men då måste vi väl äta före vi åker. Mamma börjar plocka fram honungsburken och smöret. Nej, mamma vi skall äta hos Nilla. Men varför skall vi skala potatis då? Vi skall ha med dem till Nilla. Men de har ju en hel bondgård så de har massor med potatis. Nej, Nilla har ingen bondgård. Mamma ser alla skal och frågar: skall jag slänga skalen här? Mamma pekar på sophinken under diskbänken. Ja, det blir bra. Men det får inte plats. Mamma börjar plocka upp soporna som ligger däri. Nej mamma det får plats. Mamma lägger ner potatisskalen i sophinken och börjar spola ur vasken. Full sprut. Det sprutar över allt över diskbänken och ner på golvet. Jag sänker spruten. Hon sätter upp den. Ja ja, det är ju bara vatten. Jag blir våt i sockorna. Mamma har tofflor på så hon känner inte att det blir vått. Hon ser på påsen igen och frågar: vad är det som ligger i den påsen? Fisk. Och i burkarna? Pesto. I båda två? Ja. Skall det in i kylskåpet då? Nej, vi skall ha med det ut till Nilla. Skall vi ha med mat ut till Nilla? Ja för vi skall äta där. Hos Nilla? Ja. Men hon har väl mat där? Ja men vi skall bjuda på mat idag. När är det vi skall vara där? Ja vi kan åka nu. Skall jag byta kläder eller kan jag ha det jag har på mig? Ja det blir bra det du har på dig. Vad skall vi ha med oss dit? Vi behöver ingen present. Jo men något måste vi väl ha med oss? Ja vi har mat med oss. Skall vi ha fisken med oss? Ja. Och potatisen också? Ja och peston också. Så kom nu. Nu åker vi. PUH!

Hemtjänst-Hugo o mamma på väg till affären

Jag är så glad över att mamma har hemtjänsten hos sig fem gånger om dagen. Och jag förstår att det är bra att det kommer flera olika personer. Alla är lika glada och omtänksamma mot mamma. Hon tar emot dem i dörren med sången God Morron, god morron, hör fåglar sjunga glatt god morron god morron i kör. Eller så sitter hon ute i hammocken när de kommer. Då går de in och hämtar en näringsdryck eller kanske en glass och sitter och småpratar i solskenet. Eller så knallar de ner till affären som ligger tvärs över vägen och handlar mjölk och sötlimpa. Nej vår mamma kommer aldrig att flyttas in på ålderdomshem så länge hon själv klarar av att hitta smöret och honungsburken, brödet och kaffet. Och det klarar hon också på vintern med ledsynen i det svaga skenet som kommer från livsmedelsaffären..