Jag har varit iväg på workshop med mina skådiskompisar Marie, Lisa och Hans. Från klockan 11 fram till klockan 16, med avbrott för lunch, höll vi på att pröva oss fram som ett förberedande inför lördagens arrangemang. Det handlar om mänsklig tillgänglighet. Hur fixar man vardagen med funktionshinder? Och också, hur blir man bemött i olika situationer? Blir du sänkt? Blir du behandlad som medmänniska eller sämre vetande?
Hans har som jag nämnt tidigare i min blogg, skrivit en bok om mänsklig tillgänglighet. Med den som bakgrund skall en grupp människor med olika funktionsnedsättningar diskutera, dela med sig och framföra ett skådespel utifrån de erfarenheter som tas upp som exempel.
Hans berättade själv om sin erfarenhet från en konferens i Göteborgs konserthus med efterföljande lunch. Det var ingen rolig historia som rullades upp. Från konferenssalen till matsalen fördes han i sin rullstol runt i labyrinter av hissar och dörrar och korridorer. Han hade nästan tappat matlusten när han väl kom in i matsalen och kom 10 minuter för sent tillbaks till konferensrummet. Då är det svårt att samla sig och vara trevlig efter en sådan färd. Visst har vi alla råkat ut för saker som inte varit särskilt trivsamma. Jag själv minns en gång på Gunnebo, då jag blev placerad med min rullstol bara några få meter och på samma nivå som scenen. Gissa om jag kände mig bekväm i en sådan situation. Som väl var så ställde min snälla sondotter Alexandra upp med sin stol. Funktionshindren är många och vi skall alla dela med oss av våra erfarenheter på lördag i Dahlheimers Hus här i Göteborg.
Jag hoppas att ni då även tar upp funktionshindret hörselskadad som ju är ett s k dolt funktionshinder och just därför har folk otroligt dålig förståelse för de problem som kan uppstå. Om de som sitter I rullstol bemöts dåligt så är inget mot vad en hörselskadad kan råka ut för.
Hej AnnChristin
Ja det där med nedsatt hörsel är ett stort problem. Jag har ju umgåtts med mina föräldrar under sådana omständigheter så jag förstår lite. Var och en har nog sina egna hinder som de största problemen, skulle jag tro. Det är nog svårt att förstå andras problem. Det skulle kanske kunna liknas vid att vara svart i ett vittbefolkat samhälle och försöka förstå hur det känns.
Jag tror att vårt seminarie på lördag är upplagt så att vi tar upp sådant som dyker upp från de deltagandes erfarenheter. Hans hade en lista över de ca 20 anmälda. Deras funktionsnedsättningar nämndes i stora drag och det var mest neurologskadade tror jag, men inbjudan riktades nog till alla människor som Hans kände till + kompisar till dem. Du kan säkert komma med i fortsättningen om du vill. Det kan vara intressant att höra om dina erfarenheter som hörselskadad också.