Dagen startade redan klockan 7 i morse. Jag gillar inte att gå upp så tidigt, eftersom jag oftast inte sovit hela natten. Jag håller som vanligt på med min stretching för att få slut på spasticiteten som hälsar på mig alla nätter fortfarande. Men med en dåres envishet tog jag mig ut till duschen. Tänderna måste rengöras extra noga. Jag skall vara hos tandhygienisten klockan halv 9 inne i stan. Med alla byggnationer runt torslandavägen så vet man aldrig när man kommer fram. Det gäller att ta god tid på sig. Smeden, som skall greja ledstängerna runt trapporna, knackade på. Jag visade runt honom med halvupprullat hår, klädd i bara morgonrocken. Det kunde ju inte vänta. Det var viktigt att få klart ledstängerna och jag ville visa honom hur jag planerat.
Jag hann i tid till tandhygienisten. Jag fick mig en uppsträckning som vanligt. Jag skall använda tandtråd och borstar även runt tänderna längst bak. En ny sorts borste hade kommit ut som är bättre, hårdare och ser ut som en julgran. Jag har så tätt mellan tänderna, så det är lite knivigt att göra rent ordentligt längst bak. Det är bra att få lite uppsträckningar då och då. Jag tog bort allt amalgam för några år sedan. Jag hade hört att det inte var bra att ha amalgam när man har MS. Jag vet ju inte hur mycket det har påverkat, men min MS är ganska snäll mot mig tycker jag.
Efter besöket hos tandhygienisten åkte jag direkt till silversmidet hos Ösay Emert i hennes verkstad. Det är otroligt lyxigt att få delta under hennes ledning. Vi är bara 3 elever. Jag har dåligt med känsel i mina händer och fingrar. Ösay hjälper mig när det blir alltför omöjligt. Men jag fixar det mesta och det är en fantastiskt bra träning.
Smycket till höger är ett av de tre blommor jag gjort under Ösay´s ledning. Nu trappas utvecklingen upp. Blomman som syns till vänster är inte klar. Den skall ha en platta i röd korall bakom, som kommer att lysa igenom silvret och blombladen skall vikas upp för att ge ett lite tredimensionellt utseende. Gissa om jag älskar detta. Ni får se mera av mitt arbete hos Ösay efter hand.
Fyra timmar hos Ösay och sedan for jag direkt till kiropraktorn. Han skall få ordning på min ända. Den har inte repat sig efter skidåkningen i Sjusjöen för fjorton dagar sedan. Kent Forsman är en klippa när det gäller att få ordning på ryggskott och allt som kommit fel i kroppen. Han masserar och, som han säger, ser till att det blir en genomblödning. Just nu känns det bedrövligt, men han brukar ha rätt. Jag hoppas att det känns bättre när hans kraftfulla massage gett verkan. I morgon är det onsdag och då är det teatern som gäller. Jag spelar bl.a en fattig tiggare. Jag skall vara lite stukad i gången, så det kan ju passa bra då att ha ont i baken. Jag behöver inte ens spela, det är så det är. Haltande med släpande droppfot och ont i baken. Riktigt autentiskt.