Sudokuns mysterier tar allt mer plats. Hjärngympan är viktig. Nu har klockan hunnit bli 12 innan jag kommit ur morgonbestyren med GP-läsande. frukost, klippa tånaglarna och dusch. Jag somnade vid 3-tiden efter att ha cyklat, crosstrainat, promenerat och tagit en voltarensupp. Solen skiner och nästa drag är nog att jag tar vårens första rollatorpromenad. Efter ett helt års syende har det inte blivit så bra det där med träningen, så nu går jag superdåligt. Mina ben har tappat styrkan i musklerna.

Dan Strömqvists recept idag

Olusten kommer smygande så nu är hög tid att stämma i bäcken. Någon vårdepression vill jag inte vara med om. Jag vet att träning gör gott, både för kroppen och för humöret. Men det tar emot. Det är så himla tungt. Rollatorpromenad, hur kul är det. Bara för att jag måste. Snart sitter jag där i rullstolen och kan inte annat. Då slipper jag i alla fall välja. Jag bara tar min rullstol och sticker iväg ut. Jag vet inte vad som är bäst just nu. Det är bara tungt. Tungt att träna. Och efter träningen är det kört med allt. Då orkar jag inget mer.
Jag måste fixa lunchen. Sedan länge har jag ju bestämt att det skall bli jag som tar över matlagningen efter den 21 mars, då kapp-projektet är över. Jag vill ha annan mat än köttmat. Men hur tusan skall jag orka det? Inget finns just nu att laga av i skåpen. Det måste bli en förberedelsedag idag. Jag måste greja veckans menyer först och be om hjälp med att handla in allt som behövs. Sedan lång tid har jag samlat recepten av Dan Strömqvist i GP.  Det är ingen liten hög och skall jag laga alla recepten som jag sparat skulle det nog fylla ett helt år framåt. Idag var det recept på godare fiskpinnar som lagas från grunden och som skall serveras med potatismos, örtyoghurt, bönor, rödlök, citron och salladsblad. Det blir bra.
Nu får jag ge mig ut på promenad och kanske bli lite gladare när jag kommer hem.