Strålande solsken varje dag. Tänk att få gå ut på altanen i ljuset och solen håller på att gå upp. Vi möts av två solar varje morgon. En är solen och en är Emma. Med ett brett leende visas de två sockerbitarna i underkäken. Efter frukost stuvar vi återigen in den uppladdade elmoppen i bilen. Och så kryckan. Emma hänger med de promenerande i barnvagnen. Vi möts nere i Banus. Vi skall på shoppingtur i El Cortes Ingles. Det är det stora varuhuset. Egentligen behöver vi bara frimärken för vykorten vi burit omkring på i några dagar nu. Det där med post och frimärken är inte alls så enkelt. Varför har ingen hittat en smidig rutin för det? Nåja, jag var mest på damavdelningen. Jag gick igenom hela Desiguals butik för att hitta något roligt. Men jag hittade inget riktigt intressant. Jag kände mig nöjd med desigualtröjan jag hade på mig och som jag fått i julklapp.

På strandpromenad mellan San Pedro och Banus

Dagen fortsatte med en lunchsallad och ett glas vitt vin och med en ölpaus på den långa vägen mellan Banus och San Pedro.

Nu var det dags för lite träning. Längs hela strandpromenaden finns uppställda en mängd olika träningsredskap.

Träning längs strandpromenaden

Jag kände att beslutet att lämna rullatorn där hemma var inte det bästa beslutet jag tagit. Det sätter sina spår att välja trivsamma promenader med de gående. En vecka helt utan träning är inte alls bra. Balansen och styrkan i benen är färskvara och måste tränas varje dag. Det dåliga samvetet får jag ta mig an när jag kommer hem. Nu är det semester.                                                                                                                                                                           Eftersom det är avslutningskväll firar vi med en flaska Champagne och sedan avslutas kvällen med en härlig middag. Och naturligtvis vin till. Gissa hur det där gick. På vägen hem, i nerförsbacken, skulle jag svänga till höger och åka över ett övergångsställe. Jag tog svängen lite för hastigt. Hela ekipaget välte. Två hjälpsamma spanjorer kom springande och frågade hur det gick (tror jag). De lyfte upp mig igen. Det var nog inte så bra det där med alkohol och elmoppe.
Min arbetsterapeut säger att min elmoppe inte är godkänd. Den är inte tillräckligt stadig. Därför får man inget bidrag till min moppe. Jag håller med. Den är inte tillräckligt stadig. När jag är nykter så klarar jag det bra, men det går åt pepparn när vinet tar vid. Lite smällar får man väl ta om man skall ha roligt. Efter säkert två timmars körande var batteriet ändå slut, så de sista metrarna vinglade jag hem på kryckan. Om det var vinet eller obalansen var svårt att avgöra, men vi hade kul.