Det är mycké nu. Jag var iväg till Annedalskliniken för att magnetröntgas.

Såld kappa

När jag satt i avklädningsrummet ringde telefonen. Det var en kvinna som ville köpa en kappa. Hon var på Änggårdens hospice där jag har utställningen nu. Hon berättade att hon hade provat kappan varje gång hon hälsat på sin sjuka dotter och nu hade hon bestämt sig att hon ville köpa den. Jag blev alldeles överlycklig. Jag kände att jag fick ny luft under vingarna.
Efter att jag fått färg insprutat i armen kördes jag liggande på en säng in i det stora röret. Det var ett hiskeligt oväsen. Trots att jag hade proppar i öronen och hörlurar för att lyssna på radion så var det mest oväsen som hördes. Men jag visste ju om det så det var ingen överraskning. Jag låg lugnt och väntade på att det skulle bli klart. Det tog cirka tjugo minuter, sen blev jag utkörd ur röret.
Jag skyndade mig hem. Energin flödade. Jag ringde till Spa-hotellet i Strömstad för att höra mig för om jag kunde ha utställning av silversmycken och modevisning med mannekänger av kapporna. Försäljningschefen ringde upp efter en kort stund och jag berättade om mina planer. Vi bestämde att vi skulle träffas på fredag klockan 17 och då skulle jag berätta mera.

Silversmycken klara att ställas ut

Min lillasyster Eva landade med flyg från Stockholm på fredag förmiddag och jag hämtade henne i Landvetter. Vi åkte direkt till Strömstad. När vi kom hem till mamma låg hon och sov. Hon hade pyjamasen på. Hemtjänsten kommer redan klockan halv åtta på morgonen. Då är det alldeles mörkt ute. Troligen trodde mamma att det var kvällen, så hon hade klätt av sig och krupit ner i sängen efter deras besök och somnat om. Nu var klockan nästan ett på dagen och snart kom hemtjänst med lunchen, eller med middagen som mamma säger. Vi fick igång mamma och plockade fram rena kläder. De gamla tog vi ner i källaren för tvättning. Mamma är inte duktig på att byta kläder och det är inget som hemtjänsten har som uppgift. Det är inte kul när det luktar kiss om vår fina mamma. Vi dukade fram vår medköpta lax som vi köpt på laxbutiken i Ljungskile och åt tillsammans med mamma.

Modevisning på Spa-hotellet i Strömstad

Framåt sen eftermiddag var det dags att träffa försäljningschefen på Spa-hotellet. Både Eva och jag hade tagit på oss var sin kappa. Det var viktigt att få henne intresserad redan från början. Och gissa om vi lyckades. Det gick som på räls. Hon tyckte kapporna var superfina. Vi diskuterade när den bästa tiden skulle kunna vara och bestämde att den 21 mars var en bra dag. Då var det ”Havfrudagen” och hotellet skulle fyllas med norska kvinnor som skulle gosa sig med god mat, spa, utställares olika krämer och så mina smycken och kappor. Vi diskuterade hur visningen skulle genomföras. Ville vi ha en scen så kunde den byggas upp. Jag tyckte kanske det skulle bli bättre om mannekängerna gick runt bland borden. Nu så här efteråt har jag tänkt om lite. Varför inte både scen och promenad bland borden? Vi får se vart det strandar. Men spännande är det. Och PUH så mycket jobb jag skaffat mig. Igen! Nu har jag ju sålt några kappor så det gäller att sy nya. Jag skriver in i min almanacka när kappa ett skall påbörjas och kappa två o.s.v. Det skall gå, men tiden är knapp.