Jag har precis återkommit från yogan. På vägen hem kände jag mig riktigt lycklig och glad.

Myshörnan i vår veranda med blommande bouganvilla

Tänk hur olika dagarna kan vara. Allt beror på om jag sovit eller inte sovit. Igår morse vaknade jag som ett ras. Jag hade genomlidit en hel natt utan sömn. Jag somnade in ett par timmar sent på morgonkvisten. Klockan fem var jag uppe och tog två stycken Alvedon. Efter att ha försökt allt under natten kom jag på att jag kanske skulle prova med Alvedon. De bedövar ju också. Precis som alla de olika mediciner som jag hittills provat och som ger alla biverkningarna.

Crosstrainern och cykeln i vardagsrummet

Nattens övningar hade bestått av tramp på cross trainern, cykling och stretching i sängen. Det tar en stund efter att jag lagt mig ner, innan muskelspänningen startar i vänsterbenet. Jag ligger och väntar några minuter med spänning och hoppas att nerverna skall ha lugnat ner sig. Men usch, det börjar krypa i lårmuskeln och snabbt fortplantar sig spänningen ner genom vadmuskeln och när spänningen når längre ner så drar sig foten i en stegrande reflex och rörelse uppåt. Rörelserna fortsätter med någon halvminuts mellanrum och kan hålla på i timmar. Det är otroligt krävande och jag blir alldeles slut. Efter att ha haft dessa nervryckningar under sju års tid så har jag lärt mig att jag måste avbryta ryckningarna ganska snart. Väntar jag för länge så blir jag så himla ledsen. I stället för att ligga kvar i sängen och gråta så går jag upp och trampar eller cyklar i några minuter eller gör olika stretchövningar, där jag drar benet bakåt, uppåt, åt sidan eller ligger i babypose. Jag hoppas efter varje övning när jag lägger mig att nervryckningarna skall ha gått över.

Den här natten gick det aldrig över. Jag vaknade som sagt som ett ras. Jag grät vid frukostbordet av ren utmattning. Sedan tog jag två Alvedon till och återvände till sängen. Klockan tolv blev jag väckt. Göran föreslog att vi skulle åka till Akvarellmuseet i Skärhamn och äta restaurang Vattens fantastiska mat och kolla på utställningen. Göran yngsta dotter hade gift sig och vi ville uppvakta henne lite. De hade valt att få vara själva på sin bröllopsdag men en liten present fick vi i alla fall överlämnaIdag är jag jättepigg igen. Så gott som en hel natts sömn har jag bakom mig. Jag tog Alvedon innan jag gick till sängs igår kväll. Jag vaknade vid tvåtiden och gick upp och tog två tabletter till. Gissa om jag var glad över att vakna jätteutsövd klockan åtta. Det är en så fantastiskt stor lycka att man nästan får tårar i ögonen. Hela jag känns glad när jag åker iväg till yogan. Håll tummarna nu för att jag skall kunna få den hjälp jag behöver bara med Alvedon. Ett härligt liv utan biverkningar och med god sömn. Kanske är det för bra för att vara sant?