Jag har just återkommit från Feldenkraiss-träningen. Jösses vad mysigt det var idag. Jag kände mig riktigt mjuk i kroppen när jag gick till bilen efteråt.
Feldenkraiss med Gunnel Grann
Gunnel Grann instruerade oss där vi låg på våra röda gummimattor, sex stycken idag. Vi tränade hela bakre delen av kroppen. Ryggraden skulle mjukas upp, kota för kota. Vi låg på rygg. Benen skulle böjas med fötterna placerade nära baken. Armarna ligger längs kroppen med handflatan uppåt. Här börjar vi lyfta bäckenet och fortsätter att lyfta ryggraden kota efter kota, ända tills kroppen vilar på skulderbladen. Upp och ner några gånger och sedan vila. Vi gör om övningen tre gånger.
Nästa övning är likadan, men den utökas med att armarna hålls sträckta rakt upp mot taket. Ryggraden skall mjukas upp ytterligare genom att vi lyfter tårna uppåt och har hälarna i golvet. Fötterna skall placeras ännu högre upp mot baken för att vi skall få bäckenet ännu högre upp. Nu pressar vi ner hälarna mot golvet och kroppen förs uppåt så att huvudet och nacken sträcks uppåt och hakan förs in mot bröstet. Vi släpper ner bäckenet och huvudet går tillbaks. Det blir som om hela kroppen gungade i en vagga, säger Gunnel. Mjuk, fram och tillbaka och inga stora rörelser. Och så vila efter några få gungningar. Vi gjorde också den övningen 3 gånger.
Nu skall ryggraden sträckas ut och mjukas upp i sidled eller korsvis. Det gör vi genom att föra knäna åt ena sidan och huvudet åt den andra sidan och gunga på samma sätt som i den förra övningen. Vi får inte glömma att andas. Inåt när vi gungar upp, eller var det tvärtom? Ja det var inga enkla övningar vi fick göra idag. Det är knivigt att få med och verkligen känna att man mjukar upp kota för kota. Men jag tycker det blir bättre och att jag klarar av rörelserna lättare nu än när jag började. Det är så små rörelser att man inte skulle kunna tro att de skulle kunna göra skillnad, men nu börjar jag tro även på det. Rörelserna kan liknas vid yoga-rörelser, men är mjukare och tas mer försiktigt, steg för steg. I yogan skall andningen underlätta genomförandet av rörelsen. I Feldenkraiss är det mer steg för steg och uppmjukningen som gör att man klarar genomförandet. Jag håller ju på med båda en gång per vecka. Tyvärr märker jag att gången inte blir bättre. För det krävs en helt annan träning. Jag saknar rehab på Olskroken och red-core-träningen. Jag köpte en red-core för drygt två veckor sedan, men den har inte kommit upp i taket ännu.
Red-core på Olskrokens rehab
Så nu måste jag nog ta en tur med rullatorn i stället, runt gärdet och dagiset uppe i backen. Det blir en halv timmas promenad. Fy tusan så man måste ligga i för att få ordning på kroppen. Men mår inte kroppen bra så faller ju även humöret och då ligger jag dj-ligt risigt till.