Så här skrev Jens i en kommentar till min blogg angående att sluta tvärt med Baklofén (se tidigare inlägg):
Nu är ju tråden gammal men eftersom någon annan kanske hittar hit och läser och ser att du skriver att det kan inte vara så farligt att sluta tvärt.
Jag hoppas du inte gjorde det för då vet du ju själv nu att det inte är någon smart ide. Baklofen är en av många tabletter du inte bara kan tvär sluta äta utan får snällt trappa ut dom tills du inte behöver fler. Det kan slå bakut att på eget bevåg helt sluta med någon tablett. Jag vet själv av egen erfarenhet att det kan vara din död eller nästan iaf.
I mitt fall var det Tradolan Retard 200 mg som jag under 13 år käkade 400 mg dagligen, och det är en av dom starkaste opioderna. Jag började få krampanfall som var 7 minuter långa både på jobbet och hemma. Gjordes en utredning om jag fått epilepsi men så var det inte. Utan det berodde helt på värktabletterna. Då tog jag beslutet själv att lägga av på en gång vilket jag oxå gjorde, jag blev utskälld av alla läkare och andra som var inblandade runtikring mig.
Alla pratade om att jag nu riskerade ännu fler anfall och andra sidoeffekter, men jag sket fortfarande bara i det dom sa. Nu gick det bra för just mig jag kunde jobba vidare och göra allt som vanligt utan att få ens tendens till avtändning (som jag borde ha fått ett rent helvete) men av någon anledning så klarade jag mig utan minsta problem. Däremot så har jag flera bekanta som försökt göra ungefär som jag och sluta rakt av (med många olika preparat inte bara tradolan) och där har resultatet blivit rent hemskt. En kompis till mig la av att äta Iktorivil som hon tog mot epilepsi och det slutade med att hon fick ett anfall redan dagen efter föll och spräckte skallen mot ett element.
Man ska alltid lyssna till läkarens ordination, jag själv gjorde inte det men kommer att göra hädanefter, varför ska man riskera att någon biverkning/abstinens gör saker värre än det är redan?
Så alla som läser detta, trappa ut medicin istället för att sluta rakt av. Hoppas bloggägaren mår bra idag.
—————-
Det var ord och inga visor. Jo, jag mår bra, trots att jag slutade tvärt med Baklofén. Min spasticitet är kvar. Den blir jag nog aldrig av med. Jag väljer hellre att ha spasticiteten på nätterna än ett liv fyllt med trötthet hela dagarna. Jag har alltid valt bort medicinerna med alla biverkningar. Det gjorde jag redan 1996 när jag blev snurrig av sprutorna som skulle stanna upp MS-skoven. Jag vet att det inte är att rekommendera andra att göra så, men för mig själv kan jag styra som jag vill. De har gått vägen hittills. Kanske hade jag haft färre skov när det begav sig. Och kanske hade jag haft färre skador som blev en följd av skoven.
Vita fåglar i djungeln
akryl 130×150 Pris: 3.750:-
Men det vet ingen och det får vi heller aldrig reda på. Jag trasslar mig fram i en värld som är lika okänd för mig som för alla andra. Och att lämna över mitt liv i läkarnas händer är inte min melodi. Jag är glad över att ha dem som min support och hjälp med intyg som behövs för att lotsas fram i det byråkratiska systemet för rehabilitering, handikapptillstånd, hjälpmedel o.dyl. Och så har jag en fantastiskt duktig homeopat-doktor. Han ger mig inga biverkningar.