Röjardax

Jösses så mycket energi som väntar på att få komma fram. Klockan fem i morse vaknade jag. Pigg som attan efter att bara ha tagit 1½ sifrol i går kväll. Det blev mycket sjukt ett tag med mycket liggande och läsande men nu är det slut med det. Sifrolen gör att benen kan få sova ifred och hela jag också. Jag är pånyttfödd igen. Träningen för ryggontet har inte riktigt gjort någon verkan ännu men att det gör ont är inte samma lidande som när jag inte kan sova. Jag har fått tid hos röntgen i nästa vecka. De skall kolla upp vad det onda är. Men jag läste någonstans att det inte går att se ens med röntgen. Och så säger ju fysioterapeuterna att man skall träna bort det onda. Vi får väl se vad nästa drag blir. Kanske en ortoped? Jag får ta det i slutet av februari, efter att jag landat från Vintersols rehabilitering.

Oljemålnng 100x100 cm 4.500:-

Oljemålnng 100×100 cm 4.500:-

Vinterkräksjukan är så gott som borta nu. Det enda som inte riktigt kommit igång är bacillerna i tjocktarmen. När de väl växt till sig och tillfört den mörka bajsfärgen så är det slut på det gula bebisbajset. Det gäller att ha koll på läget. Jag ringde till Sahlgrenskas fysioterapeut också igår. Det är bäst att hålla sig borta tills man är helt säker på att inte smitta ner andra och nu skall jag ju snart träna alla dagar i hela tre veckor.
Den nyvunna energin tog tag i mig. Alla gamla tidningar röjdes iväg. Julsakerna kom upp på vinden. Gardinerna tvättades, ströks och hängdes upp i stället för julgardinerna. Bokhyllorna rensades från krafs som blivit liggande. Å det finns mycket mera att ta av. När jag tagit på mig röjarglasögonen så ser jag lådor och hyllor fyllda med grejer som inte blivit använda på flera år. Dessutom är det nog så att levnadssituationen förändrats så att det aldrig någonsin kommer att bli använt. När jag tittar efter riktigt ordentligt så ser jag två stycken datorer som sparats för säkerhets skull. Där finns kanske material som måste kunna hittas. Men det är inte sant för jag har tagit ut allt på papper och satt in i pärmar. Och pärmarna slänger jag efter hand. Först ut i garaget i några år och sedan på tippen. Ett skåp är fullt med gamla kameror, telefoner och sladdar och kontakter. ”Kan vara bra att”, eller hur?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.