Syster Nilla med man Stickan och min guddotter Mariell med lilla Junie kom på besök. Jag började redan efter frukost med förberedelserna. Det gäller att ha gott om tid när man har MS. Det måste finnas utrymme för vila. Visst låter det tråkigt att behöva vila. Jag tycker det är görtråkigt. När benen är slut är det bara att sätta sig ner. Det är inget att be för. Men jag har kommit underfund med att man kan tänka ut nästa drag när man ändå sitter där. Bodil Jönsson talar om ställtid. Benens vilostunder har blivit mina ställtider. Det värsta är att jag kommer på nya saker hela tiden och det blir bara mer och mer som jag vill göra. Göran städade i torsdags och det var himla bra. Men han är rationell, min man. Det där med pynt ligger inte för honom. Jag putsade lite här och där, dukade fint med egenplockade rosor på bordet och lagade grytan. Göran kom hem från sin mc-tur och lagade rödbetssoppan. När Nilla & co kom var mina ben helt slut. Men jag kände mig jättenöjd. Än så länge klarar jag att ställa till kalas. Men som sagt, det tar tid med alla vilostunder.

Mariell och Junie

Vi bjöd på rödbetssoppa

egen rödbetsskörd

bourgognegryta med nyplockade kantareller till huvudrätt och årets bär med glass till efterrätt

årets skörd fyller frysen med havtorn, blåbär, jordgubbar, vinbär och kantareller

Senare på kvällen fick jag en omgång av Mariell som är helt fantastisk på massage. Hon hjälper mig att få bort alla knutar som jag får av snedbelastning för felaktig gångteknik. De börjar avta nu efter att jag lärt om till ny gångteknik

proffsig massage av Mariell