Dagens program: Frukost 8,30, Morgongympa 9,30, Föreläsning om inkontinens 10,00, Vattengympa 11,00, Lunch 12,00, Sjukgymnastik 13,00, Föreläsning/samtal med Sommarsols egen doktor Ågren 14,00, Qigong 15,15, halvtimmaspromenad 16,00 och middag 17,30.
Det är många föreläsningar den här andra veckan på Sommarsol. I fredags var det MS-dagen. Då var det föreläsningar hela dagen. Jag sa till doktor Ågren idag att vi blir fullproppade med kunskaper om MS. Och det mest rör sig om forskning för de som har skov. Det berör sällan något som intresserar oss gammelsjuka utan skov. Jag frågar doktor Ågren vad vi skall göra av all denna kunskap. Jag minns att en revisorskollega berättade att en av hennes klienter, en neurolog, sa en gång att MS-patienterna var de besvärligaste. De visste alltid bäst själva, påstod han. Om det ändå vore så väl. MS ser otroligt olik ut från person till person. Det är guld värt att få vara på ett sådant här ställe i tre veckor. Man lär sig massor av den andra i gruppen. Inte minst hur man skall gå till väga inom sjukvården. Politikerna vill att vi alla skall gå till primärvården först. Därifrån skall vi få remiss till specialist. Men en distriktsläkare kan inget om MS. Jag skulle önskat att det fanns en samordningscoach. En samtalspartner som kan vägleda. För oss med sekundärprogressiv MS finns inga mediciner mot själva MS-en. Däremot behöver vi hjälp med en hel mängd andra besvär, som är en följd av sjukdomen. Många har viktproblem, 80 % av alla MS-sjuka har inkontinensbesvär och så gott som alla har balanssvårigheter. Det går långsamt utför och får man inte rätt träning av sjukgymnast så är det omöjligt att kunna bibehålla de funktioner man har. Arbetsterapeuten behövs för att vi skall få hjälp med att skaffa hjälpmedel, såsom ex. rullstol eller allt sånt som gör att vi kan genomföra våra vardagssysslor. Urolog behövs till inkontinensen och dietist för att klara av att hålla vikten när man är rörelsehindrad. Det är en snårskog som fordrar en frisk människas initiativförmåga.
Oj du verkar ha fullt upp! Med ett sånt schema hade jag varit helt slut!
Vet inte vad som hände allt jag skrev kom inte med….. Jag ville bara få sagt starkt gjort av dig att orka med allt detta!
Oj, vart tog mitt vägen?? Hej Bästa Britt-Marie, kusin! Jag följer Din blogg med intresse, Du skriver på ett sätt som får mig att le titt som tätt,ofta i detta allvarliga. Det är ”vetenskapligt” kan man säga och så är Du vågad att säga ifrån. Jag har en idé den har Du säkert själv också – men den kan vi ta en gång själva.Den är för ALLA osv. Vad ska Du nu hitta på efter detta??? KRAM – –