Vid flera tillfällen har jag skrivit om nervryckningarna i mitt vänsterben. Jag har provat allt möjligt: 4 olika bedövningspiller med biverkningar som doktorn skrivit ut, akupunktur, kraniosakral terapi, värme, magnesium, massage, stretching, träning och träning, yoga, skakningsplatta och elpunkter. Kanske har jag missat nå´t. Inget hjälper av det jag prövat.
Jag har varit inne på tanken tidigare att använda botox, men har hört så mycket negativt om det att jag inte vågar.
Fortfarande ligger jag vaken på nätterna och sliter och drar i benet, upp över öronen, bak under ändan. Jag drar tills det bedövas och sticker så som när benet somnat. Visst gör det ont, det gör det säkert för en dansare också som töjer och drar. Det kan jag stå ut med, men det där med nerverna som inte vill lugna ner sig är värre. Det känns som en naken tandhals som man lägger is på och sakta tar bort och lägger dit gång efter gång. Man blir knäpp. Efter en kvart går jag upp och trampar på min crosstrainer eller sätter mig på träningscykeln. MITT I NATTEN. Det är inte kul.
Har någon något bra förslag på vad man kan göra åt det?????????????
Skriet av Edvard Munch
Vad roligt att du tittade in hos mig! Varmt välkommen! Det är en salig blandning av allt inne hos mig:). Här var det fint och mysigt inne hos dig.
Avdomningskänslan känner jag igen tyvärr.
Önskar dig en fin fredag!
Kram
Ja, men det var ju den saliga blandningen som jag gillade. Vi MS-skadade är ett aktivt sällskap, det skall gudarna veta. Jag hoppas även jag kan dela med mig av salig blandning till dig. Må så gott
Botox har jag bara hört positivt om, när det gäller benen och nerverna. Förutom då från de läkare som är motståndare dvs. (är det dyrt kanske?)
Sativex har visst blivit godkänt nu, ska tydligen hjälpa mot spasmer. Kanske något för dej?
Kram
Tusen tack. Jättekul att du hör av dig. Jag har just skickat ett mail till min husläkare och bett honom kolla upp det där med Sativex. Jag är inte odelat positiv till det sjukvården erbjuder eftersom min erfarenhet alltid ändat med biverkningar som är värre att stå ut med än det som skall avhjälpas. Men hoppet är det sista som överger så jag vill gärna pröva igen