Efter tre veckor på Teneriffa landade jag på Landvetter. Det var nog den värsta flygresan jag varit med om i hela mitt liv. Klockan fem på morgonen väcktes jag av väckarklockan. Vi måste upp för att åka till flygplatsen Aeroporto de Tenerife Sur Reina Sofia, som bara ligger en kvarts taxiresa bort från Los Christianos där vi bodde. Jag kände redan när jag steg upp att något var fel i magen. Kanske var det den tidiga uppstigningen eller kanske att jag fått något i mig som magen inte tålde.
Vi hann inte mer än fram och ur taxin förrän magen sa till. Fram med första påsen. Så fortsatte det hela flygresan. I drygt fem timmar höll det på. En gång i halvtimman plockade jag fram nästa spypåse. Jag ulkade upp bara magsyra. När vi kom fram till Landvetter var spyandet över men jag var alldeles slut. Göran fick ta allt handbagaget. Jag tog stavarna och kryckan och satte mig i en rullstol så snart jag kommit utanför flygplanet. Jag hade ju trott att min elmoppe skulle stå framkörd där så som den brukar men den skulle i stället komma ut på rullbandet i hallen där incheckat bagage kommer. Så jag blev körd av assistans ner dit. Där stod min lilla elmoppe och väntade.
Det har gått ett par dygn nu och jag börjar närma mig verkligheten här hemma. Jag ser fram emot att få ta tag i vardagsbestyren och att få berätta om vistelsen på Teneriffa.