Oljemålning 100×100 cm 4.500:-

Det blev en fantastisk fin vernissage. Natalia ringde till mig runt klockan halv tio och sa att det kommer nog inte så många besökare idag. Det regnar ute och bussar och tåg var inställda. Så vi bestämde att vi nog inte behövde komma så tidigt och ställa i ordning som vi tänkt. Målningarna hade vi hängt upp redan i torsdags så det var gott om tid.

Oljemålning 100×100 cm 4.500:-

Vi samlades innanför ytterdörren med var sin glögg, Natalia, Göran och jag. Vi tröstade oss med att vi tre hade det ju trevligt ändå. Så blev klockan 13 och plötsligt dök de första gästerna upp. Tre stycken till. Nu var vi sex. Det var ju ok. Men så kom fler och fler. Det var fantastiskt att så många hade lust att komma och titta på min utställning en sådan bedrövligt dag då man helst vill ligga hemma i sängen och läsa en bok.
Vi bjöd på glögg och pepparkakor och kaffe och lussekatter.
Jag hade bestämt mig för att inte berätta något om mig själv den här gången. Jag var så trött på att berätta om min MS. Efter att jag läst boken Ett Helt Sjukt Liv, som en av mina VSA-kompisar Hans Carbe skrivit så har jag kommit på andra tankar. Den första meningen i hans bok börjar så här: ”Jag heter Duchennes muskeldystrofi och lider av Hans Carbe” och fortsätter: ”Så borde jag börja alla presentationer av mig själv, i alla fall alla muntliga, men det kommer jag aldrig att göra”. Carbe tycker att man alltför ofta fokuserar på sjukdomen. Så i stället berättade jag om VSA, www.vsa-sweden.org, där jag målar. Föreningen riktar sig i första hand mot funktionsnedsatta människor och drivs med hjälp av bidrag från kommunen.

Oljemålning 70×100 cm 3.500:-

Jag hade givit Natalia i uppdrag att tala om mina målningar. Det gjorde hon verkligen med bravur. Så mycket beröm hade jag aldrig lyckats ge mig själv och att det fanns så mycket tekniska förklaringar att säga hade jag heller inte fixat själv. Det blev lika intressant att lyssna till hennes tal för mig som för alla andra.

Utställningen pågår t.o.m den 8 januari. Den 24 januari åker jag till Teneriffa och är hemma igen den 16 februari. Då väntar fyra stycken dukar 100 x 100 cm. De står redan på plats. Nu har jag lärt mig skissa innan jag målar. Det intuitiva får mindre plats framöver. Och jag har lärt mig att måla med spatel i stället för med pensel. Det kommer jag att fortsätta med. Och det mest fantastiska är att jag börjat blanda färgerna. Det skall jag också fortsätta med.