Nu är kursen i fritt måleri på Art College avslutad. Jag var lite avogt inställd till det där med fritt måleri. Som väl var stannade jag kvar. Efter åtta onsdagar har jag lärt mig en hel del. Bland annat var det en bra läxa att det där med att måla av andras bilder inte alls var så enkelt. Att blanda färg tills man få rätt nyans och att få rätt proportioner är otroligt svårt. Men det jag är mest glad över var att det fick igång min entusiasm. Nu tänker jag på hur och vad jag skall måla hela tiden. Alla mina redan använda målade dukar kommer till återanvändning, jag målar över de gamla som jag inte gillar. De har stått i garaget och tar plats. Nu ger jag bort nymålade till min barn som än så länge inte fyllt sina väggar. Det känns fantastiskt att få hänga där i deras hem. De får komma tillbaks när de tröttnat på bilderna så kan jag återanvända dukarna igen. Med tiden lär jag mig så pass mycket att jag hittat hem.
Hittat hem till mig själv. För det där med ”Fritt måleri” á la Art College är inte riktigt min grej. Men jag gjorde så gott jag kunde och bättre lär det väl bli för nu har jag anmält mig till grundkursen två heldagar i veckan som startar den 23 februari och slutar den 23 maj. Det blir 192 timmar inklusive lunch. I kursen ”Konstlinjen, dag” ingår varierande ateljéstudier som modellmåleri, bildkomposition och färglär
a i teori och praktik. Det känns stort.Vi får väl se vart det barkar hän i framtiden.