Oj det var en häftig dag. Klockan 9 styrde jag in till Sahlgrenska och träffade doktor Axelsson. Det var ett riktigt trevligt besök. Han orkade lyssna till allt jag hade att säga och deltog i diskussionen om allt. Jag berättade om mina gångsvårigheter och att jag varit hos Move and Walk. Han skulle skriva ett intyg både till Move and Walk som de behövde för att veta att jag skulle orka och ett intyg som skall skickas till Rehabiliteringsenheten så att jag kanske skall kunna få pengar. Fyra veckor och två timmars träning varje dag
kommer att kosta 18.500:- exkl. boende och mat. Jag bor ju hemma eftersom Move and Walk bara ligger en kvarts bilfärd bort här ute på Hisingen. Han berättade att det finns medicin som skulle kunna göra att gången blir bättre för oss progressiva, men jag minns inte vad den heter. Kanske någon av er läsare har hört något om det. Jag berättade om allt jag arbetar med. Jag ville att han skulle förstå att jag inte har tid att spilla bort på MS. Han måste hjälpa mig med rehabilitering, trots att jag är gammal och borde pensionera mig med allt vad det innebär i soffan framför TVn. Åldern tar ut sin rätt och naturligtvis också MSn, men jag vill hålla det borta så länge det går. Min mamma fyller 97 år nu den 17 december. Tänk att ligga på soffan framför TVn i 30 år. Jag vågar inte ens tänka tanken. Han föreslog en ny MR röntgen. Det var tre år sedan nu och han ville se om jag bar på infektioner. I så fall ville han sätta in någon av de nya bromsmedicinerna som kommit ut på marknaden nu och som används av de nysjuka. Det var ett givande besök och himla trevligt med en läkare som deltar och lyssnar. Jag berättade också om min blogg och föreslog att han skulle gå in och kolla. Han tyckte det skulle vara nyttigt. Läkarna får ju aldrig ta del av vår vardag. De får ju bara berättelser en gång per år eller kanske vanligare en gång vartannat år.
Jag körde hem och strax efter kom hantverkaren som skulle sätta upp stödstängerna i badrummet. Jag hade sökt bidrag hos bostadsanpassningen och fått det godkänt. Så det var bara att skicka in ett papper på att jobbet blivit utfört så var det klart. Himla skönt skall det bli att ha något att stötta upp balansen med.
Det ringde på dörren igen och där kom städerskan som kommer 3 timmar varannan vecka. Det hade jag totalt glömt bort. Vilken lycka. Det är faktiskt värt vartenda öre – det kostar bara 740:- per gång.
Så var det dags att köra in alla målningarna till VSA, 27 stycken. Vi hyrde en täckt kärra att lägga dem i. Det kändes säkert och bra. Det skall bli otroligt spännande att få se hur Natalia kommer att arrangera utställningen. Hon är superproffsig och har helt andra åsikter än de jag har. Men jag tycker de är mycket mera spännande än mina. Vi har handlat glögg och pepparkakor och kaffe och alla småsaker som skall till för en trivsam utställning. Jag hoppas det blir många som kommer trots förberedelser med 1:a advent.
Bra förslag att läkaren/arna kan gå in på bloggen. Det kan vara en del att hämta där., så aktuellt. Hej, det är sent kl. är snart 01.00. Godnatt.