Den 2016-05-24 skickade jag ett mail till Kärnan Ortopedi i Helsingborg efter att jag varit och lyssnat på föredrag av Neurologdoktorerna på Dahlheimers Hus:
Hej
Jag har tid hos er den 13 juni för ett första besök inför eventuell operation av min droppfot.
Jag var på en ”förberedande” MS-dag” igår med föredrag av Oluff Andersen och min MS-läkare Marcus Axelsson. De berättade om MS-utvecklingen och nämnde i något sammanhang ”hälta när man går”. Under frågestunden ställde jag frågan om de tyckte att min droppfot skulle kunna opereras. Båda ställde sig frågande inför detta, hade aldrig hört talas om den möjligheten, och en fysioterapeut jag talade med under kaffepausen tyckte det var helt omöjligt att operera, eftersom droppfoten uppstått som en följd av MS. ”MS är en neurologisk skada och det är signalerna från hjärnan som inte ger rätt impulser”, sa fysioterapeuten.
Nu står jag här mellan två hötappar, helt utan kompetens att själv avgöra vad som är bäst för min droppfot. Det enda jag vet är att den är omöjlig att träna upp och orken att hålla den uppe bara blir värre och värre. Jag är snart 70 år och det är jobbigt nog med all träning som behövs för att jag inte skall hamna i rullstolen för gott. Jag försöker att träna min gång med hjälp av pumpstavar och korta promenader på en kvart – halvtimma, men får mest ont i kroppen på grund av att jag haltar och slänger fram benet.
Tycker ni fortfarande det är stor idé att komma till er den 13 juni?
Jag har sökt rehabilitering på Sommarsol i Vejbystrand under tiden 25 juli-15 augusti. Allt för att få ordning på gåendet.
————————————–
Och jag fick till svar:
Hej Britt Marie
Jag förstår din förvirring, men alla har rätt! Man kan operera och ”ställa upp ” foten så den inte ”släppar/droppar”, man kan aldrig få full funktion eller tillbaka sin muskelkraft helt och en del patienters anatomi lämpar sig inte för operation. Vi har opererat ett flertal patienter med mkt bra resultat. Någon har tom kunnat återgå till sin dans. Men man måste bli undersökt och få information om vad man kan förvänta sig. Men för de allra flesta så får man tillbaka en del livskvalitet om man kan gå med sin fötter.
Jag tycker absolut att du ska komma till oss, Dr Anderson är mycket duktig och har stor erfarenhet kring detta. Kanske skulle fysioterapeuten följa med ? Om inte tycker jag man ska kontakta ”nätverken” där man kan stöta på patienter med droppfötter för information om möjligheterna.
Välkommen till oss
Malin Frisk/ Ss, Kärnan Ortopedi, Helsingborg
——————————————————-
Så jag skickade ett svar till Kärnan Ortopedi att jag kommer den 13 juni. Deras information kan i alla fall inte vara fel att ta del av, sedan får vi väl se om jag beslutar mig för operation eller ej. Det är ett stort beslut att ta och jag måste säga att jag känner mig otroligt ensam.
Tack Britt-Marie för din email om droppfot. Har du redan opererats? Iså fall hur gick det. Du är inte ensam Här sitter en och våndas. Har idag beställt tid till Kärnan i Helsingborg och fått tid 31 augusti. Min man ska köra mig. Men vi hat inga större förhoppningar. Har haft en så tuff tid sen jag fick diagnosen Parkinson närmare bestämt A-Typiskt parkinsonism. De första åren hade jag mest gångproblem, kunde inte springa eller hoppa. Komma upp från stolar och badkar 2013 var jag på Vintersol och hade det skönt i värmen kunde gå längs hela stranden utan att hålla i någonting. Men så kom smällen! När jag skulle ta ner mitt handbagage fick jag en kotkompression sen började helvetet på jorden komma loss i min kropp Frakturer i lillfinger bäckenet armbågen,benskörhet, fallolyckor, förkrymt lillhjärna som slår ut balansen,.Stelhet, nedstämdhet ÖVER ALLT DETTA: Smärta, smärta!!!
Men man får ta det onda som det goda. Solen lyser även på friska och sjuka :Det är en gåta för oss alla döden. Vi tror att vi är odödliga men så är det ju inte och det är väl det enda som är lika för oss Du är älskad!
Snart 1 år kvar till 70-års dagen
ps du är inte ensam
Hej Solveig
Det var en häftig berättelse du sände mig. Jag hoppas verkligen du lyckats kravla dig upp så du har näsan ovanför vattenytan nu så här några månader efteråt. Du gav mig tröstande ord med att jag var inte ensam. Tack för att du hade kraft att trösta mitt i din bedrövelse. Min droppfot hänger kvar som förr och det är inte kul alls. Droppfoten som sitter på vänster ben satte spår i höger höft. Eftersom jag slänger fram droppfoten så har jag fått superont i höften. Jag tränar nu med ett fysioterapeuts program i varmbassäng. Jag har skrivit brev till doktorn att jag vill bli stelopererad i ryggen/höften och också i foten men inget händer. Nu åker jag till träningen på Vintersol på söndag för tre veckor och hoppas som alltid på att det skall bli bra. Må så gott//BM
Jag glömde skriva att jag efter kotkompressionen fick DROPFOT som har minskat min förmåga att ställa ned det benet Det är en plåga varje dag att först komma upp ur sängen,a sig fram till toaletten stel av smärta. Jag kan bara gå några meter med rolator och har ramlat även med den. Men nu får det vara slut med det negativa! Jag har fått dessto mer på den positiva sidan. Min man har blivit så mycket älskvärd. Höjer sällan rösten ,kör mig,. har hand om medeci n,mat städning och handlande.
Vi har ett bättre boende på markplan med inglasat uterum. Jag började att måla 2007 när vi flyttat till Hjo.Har skrivit 5 böcker, vi har två underbara söner och tre fantastiska barnbarn. Så visst har man saker att glädjas åt.Men det skulle bara vara så roligt att kunna gå igen. Ha en bra dag! mvh solveig
Tja vad skall man svara på ett sådant här mail. Du har det besvärligt men kan även se det som gläder dig. Din berättelse är fantastiskt entusiasmerande och många skulle må bra av att höra den.
Precis så där fantastiskt har jag det. En underbar man, enplanshus, uterum, målning, två underbara söner och 4 barnbarn. Men böckerna som du skrivit har jag kvar. Vad heter de? Jag älskar att skriva och har funderat länge på att skriva en bok. Men först skall jag ha en utställning till advent och sedan skall jag och min man försöka få till det där med en film om utvandringen förr-förra sekelskiftet då 1/4-del av Sveriges befolkning drog iväg för att få ett bättre liv. Visst ligger det bra i tiden. I morgon skall jag på rehab i tre veckor i Vejbystrand på Sommarsol. Där skall jag träna att gå. Jag har droppfot men inget ont alls i benet och det är min stora lycka. Vi får hjälpas åt att precis som du skriver se det man har att glädjas åt utöver krämporna. Ha det så bra//BM
Jag funderar också på att operera min droppfot men jag tänker vad har jag att förlora?
Samtidigt vad kan gå fel och hur lång tid tar att rehabilitera? Kollar runt lite och ska prata med min läkare om detta.Bor i Helsingborg men kan tänka mig att göra denna operation var som helst,man kanske får betala den själv!! Vad kan det kosta?
Hej Sussi
Jag har nyss skrivit i min blogg om att jag nu kommit till vägs ände vad gäller droppfoten. Just nu känns det bra men så blir det ju alltid i början. En förtroendegivande läkare resonerade tillsammans med mig och min man om vad som skulle kunna göras med min droppfot. När han berättat om de olika alternativen var det dags för beslut. Doktorn måste titta på din fot och funktionerna. Om han/hon tycker att det finns liv i musklerna runt omkring, om du kan vrida foten åt sidorna eller uppåt, då finns skäl till operation. Min fot gick inte se att det fanns något liv i den alls. Den bara hänger ner. Hade det varit lite liv i den så hade en sena kunnat dras från sidan och upp åt till mitten av foten och fästas längre ner på foten. Då skulle foten kunna hållas uppe. Operationen hade medfört gips i tre månader och stödfäste på nätterna i sex månader (när man vänder sig i sömnen så tar man foten till hjälp). Mycket träning behövs för att musklerna i foten skall kunna användas och någon normal gång får man nog aldrig. Dessutom kan senan töjas ut och droppfoten är tillbaks igen. Det andra alternativet är steloperation. Det blir som att alltid gå med utförsåkningspjäxor på sig. Steloperation kan man göra som ett sista alternativ. Jag bestämde mig på doktorns inrådan att prova kolfiberskena först. Det känns inte kul att bli opererad och med allt som krävs efteråt, så blev detta den gyllene medelvägen tills vidare. Frikort gäller, annars landstingsavgift. Eftersom du bor i Helsingborg skulle du ju kunna gå till Kärnan ortopedi. Lycka till