Vi var på en fantastisk föreställning igår. Vi såg Jesus Christ Superstar med bl.a Ola Salo och Peter Johansson.
Jag känner att jag lever i en värld fylld att tvära kast. Ena dagen deltar jag i en teaterföreställning om funktionsnedsattas begränsningar i vardagen och nästa dag ser jag teater som handlar om svek från de närmaste som slutar med Jesus korsfästelse.
En av replikerna i vår föreställning lyder: ”Vad är det som får oss att välja livet trots allt, trots allt elände i världen”.
Den scenen slutar med orden: ”Det som får oss att välja livet är känslan av att allting är möjligt”.
Visst är det så. Inom vissa begränsningar för oss alla med allt vad vi klarar och inte klarar av, så kan vi hitta vår egen värld som gör oss lyckliga – trots allt. Där i vår egen värld kan vi se att allt är möjligt. Vi behöver inte alltid jämföra oss med alla andra, som vi inbillar oss kan allt. De kan inte alls allt alltid, eller som min devis säger: ”En kroppsbyggare kan inte heller dansa som en älva”.