I morse låg jag länge och läste tidningen. Göran hade åkt till jobbet och lagt tidningen på köksbordet där också frukosten stod framställd. Jag har bra service. Måndag. Lite olustig kände jag mig. I vilken ände skulle jag börja. Så mycket ligger och väntar efter Spanienresan. Gårdagen gick åt till utställningen pensionärernas konstsalong på Allégården. Jag hade med en målning.
Efter att ha varit där och sett de olika målningarna och vilka som ställer ut så bestämde jag mig för att inte delta fortsättningsvis. Det är mycket som skall se ut som i verkligheten och det är inte riktigt min grej.
Så bar det iväg till filminspelningen. Den första och sista scenen skall visas som en film i den föreställning som skall visas till våren som heter ”Alla har fel”. Det skall som alltid bli spännande att se vad det blev när det blev färdigt. Filmen skall ju redigeras innan visning så det blir inte alls så som vi tror. Spännande är det.
Klockan 10 ringde Natalia från VSA. Hon ville diskutera hur min vernissage skulle se ut. Å så skönt. Hon satte mig verkligen på spåret. Jag kände att energin tog tag i mig. Nu var jag på G igen. En lista över målningarna med tillhörande prislista skall skrivas. Och så konstnärspresentationen. Usch det är svårt att skriva om sig själv så att det blir intressant för läsaren. Jag känner mig trött på att berätta om min MS. Nu vill jag vara en frisk konstnär. Jag fixar en affisch och mailar till Natalia som ett förslag. Hon är ju proffs så hon kommer säkert att ändra lite här och där men i stora drag så kommer den att se ut så här. På fredag lånar jag en bil. Då skall de stora målningarna köras ner till VSA och på lördag skall vi hänga utställningen. Det skall bli jättekul att se hur Natalia kommer att arrangera utställningen, vilka målningar som skall hänga bredvid varandra för att passa ihop. Hon är så himla proffsig och gör utställningen så intressant.