Sista kvällen med gänget blev pysselkväll. Vi målade på sten och småpratade med lite vinTänk sista dagen är här, efter 3 veckor. Jag avslutar med sjukgymnastik med Birgit och och balansövningar med Ingeroch noteringar, noteringar. Allt skall med hem för fortsatta övningar. Därefter utskrivning hos doktor Ågren. Lågkaloridieten hjälpte inte särskilt bra, jag vägde precis samma som när jag kom in. Doktorn tröstade mig med att det nog berodde på att jag fått större muskler efter all träning. Utvärderingen med Lisbeth kl 11 är det sista som finns i programmet. Vi var rörande överens om att vistelsen varit jättebra. Det enda vi kunde komma på som kunde förbättras var att man skaffade in en urolog och en kurator. Vi hade haft 3 fantastiska veckor och kramade varandra hejdå. Jag hade jättehemlängtan, hoppade över lunchen och begav mig direkt till den färdigpackade bilen och åkte hem.
Väl hemma packade jag upp alla de superviktiga grejerna som jag tagit med mig för säkerhets skull. Det var målarduk, färg och staffli, böcker och träningsprogram. Inget av det hade blivit använt. Det behövdes inte, det fanns inte tid över till det. Träningen hade tagit den mesta tiden och trevligt sällskap och all fritidssysselsättning tog resten. Det kändes riktigt gosigt när jag leende packade upp alla oanvända grejer.Jag tänkte på trevliga samtal med mina gruppkompisar och all fantastisk träning som varit så livgivande. Nu gäller det att på egen hand gå vidare. Jag har med mig flera nya träningsprogram och många nya förslag på sysselsättning. Jag skall boka tid hos akupunktör för att få bort spasticiteten och beställa en kurs i chigong. Det gäller att fylla almanackan nu med all entusiasm jag fått med mig hem
God
grant me the serenity
to accept the things
I can not change
courage to change
the things I can
and wisdom to know
the diffenrence
Oj, ett minne från en resa till Grekland för drygt 10 år sedan tillsammans med mamma, Eva och hennes svägerska med kompis dyker upp i mitt huvud. Svägerskans kompis hade jätteproblem i sitt förhållande med en norsk man. Hon hade gjort allt för honom t.o.m opererat om brösten. Inget hjälpte. När vi tog avsked vid bussen hade jag skrivit ner de ord du just skickat till mig (fast på svenska) och lämnade över till henne. Jag hoppas hon förändrade det hon kunde.
Syrran du är bäst
Syrran. Jag skriver faktiskt mer på din blogg än vad du gör.
En liten anektot:
En man dog och kom till en plats
som han antog var himlen,
eftersom varje hans onskan omedelbart uppfylldes.
Först njöt han i stora drag
men efter ett tag var han fullständigt uttråkad
och tyckte livet var meningslöst.
Han sökte upp ”chefen” och bad att få komma tiull helvetet istället.
”Min käre man” fick han till svar. ”Det här är helvetet”!