Nu målar jag som på löpande band. Stort som smått och svårt och enkelt. Min sonhustru fick igång mig – och sig. Det är kul när man är två som peppar varandra. Tyvärr blir det inte så mycket träning. Jag ramlade ur spår när jag var hos mamma i flera dagar. Jag tyckte att jag tränade där med vardagsbestyr så det räckte och blev över. Nu när jag är hemma igen borde jag tagit upp mina väl inplanerade rutiner. Men puh så lätt det är att falla ur spår. Det behövs bara lite som stör så är det urspårat. Nu har mina dagliga halvtimmespromenader fått stryka på foten, feldenkraiss har jag inte gått på på flera veckor och eftersom yoga-Anette brutit benet och får hjälp av andra, så har jag lyckats undgå även den träningen. När jag började på målarkursen på VSA på torsdagsförmiddagar så var jag tvungen att byta dag för vattengympan. Det blev på måndagar och hittills har jag även lyckats med bravaden att hoppa över två stycken.
Det känns i kroppen. Den är lite degig nu. När jag stiger upp på morgonen så är jag stel i ryggen och gången blir genast mycket sämre. Det räcker med ett par veckor.
Man kan inte bara ha roligt. Det måste vara balans för att man skall må bra. För lite träning sätter också humöret på prov. Fast nu har det gått bra, eftersom jag har målat och varit igång hela tiden.
Vi går grundligt tillväga i Natalias lära. Jag skojade till det lite med att säga att det är den ryska skolan vi går i. Det fick igång Natalia, som berättade om sin gedigna utbildning i Moskva och hur hon långt senare hamnade i Sverige. Det är en otroligt stor lycka att få ta del av hennes kunskaper på VSA för 500:- spänn. Vi är bara tre stycken i vår lilla grupp och kursen varar i sju veckor. Det är perfekt, det blir nästan som privatundervisning. Natalia skall gå igenom hur man använder olja, akryl, äggtempera och akvarell. Jag förstår inte hur hon skall hinna med det på så kort tid, men hon lugnar mig och säger att det är inga problem.
Nu har jag också bestämt mig för att vara på VSA på andra dagar. Då får jag hjälp och goda råd av Natalia under tiden jag står och målar. Det är ju guld värt att få ha sådana möjligheter alldeles gratis. Enda villkoret är att vara medlem i VSA´s konstförening. Och det har jag ju varit i flera år nu. Eftersom jag skall ha utställning med stora målningar i december så gäller det att hänga i.
Så, nu får det nog bli en halvtimmespromenad ändå. Må så gott ni också.
Tack!! Må så Gott; Kära Kusin Britt-Marie..
Fint foto på en glad Natalia!