Tisdag och Juldagen. Min f.d svägerska ringde på förmiddagen. Vi bjöd in till julbuffé. Vi hade ju inte haft någon här på besök på riktigt länge så jag fick jätteentusiasm in i kroppen. Julgardinerna hängdes upp.

Pyntat, bättre sent än aldrig

Vi pyntade med ljus och ett riktigt juligt middagsbord ställdes i ordning. Lutfisk, köttbullar och prinskorvar handlades in och så lite andra kompletteringar som behövdes utöver skinkan, laxen och sillen som redan fanns i kylskåpet. Klockan fyra skulle de komma. Det blev mycket tid att slå ihjäl fram tills dess. Överskottsenergin rann till. Äntligen kände jag att julen kommit även hem till vårt hem.

Jag kom plötsligt på att jag ville hänga upp mina egna målningar. Så de gamla mörka från Görans tidigare liv ställdes undan längs väggen i sovrummet tills vidare. Och mina hängdes upp. Jag hade inte tänkt det från början men inpulsiviteten tog över. Nu eller aldrig. Det blev faktiskt himla bra. Det känns inte alls särskilt konstigt. Jag har redan tagit avstånd från dem. De lever sitt eget liv nu. Jag kan knappt känna att det är jag som målat dem. Jag känner bara en stor längtan efter att få sätta händerna i penslarna och köra igång med en ny omgång. Inne i mig finns redan alla målningarna klara. Det är bara att sätta dem på pränt. Jag är jättenyfiken på slutresultatet. För det slutar aldrig så som jag tänkt mig. Varje målning jag gör blir en överraskning för mig. När det första penseldraget kommit ner på duken konstaterar jag: jaha, det blev den färgen idag. Och så börjar födslovärkarna. Jag krystar fram penseldragen. Vet inte vart det barkar hän. Ibland blir det gurka av alltihop och då får jag måla över. Men jag sparar den del av målningen som jag tycker verkar ok. Fortfarande vet jag inte vart det bär eller om det bär. Jag måste ta en paus. Jag lovar, det är ett tungt arbete. Under långa stunder funderar jag över hur fortsättningen kommer att se ut. Jag tar tag i bilden igen. Och lite till och lite till. Ibland tar det flera dagar innan jag kommit underfund med hur det skall sluta eller när jag skall sluta. När är bilden färdig? För en som jag, som har svårt för att besluta mig för aftonbladet eller expressen så är detta ett stort trauma. Men fy tusan så kul det är. I januari nästa år kör jag i gång igen. Fylld av energi. God fortsättning på julen önskar jag er alla mina kära vänner.