Ja nu känner jag att det närmar sig. Tänk att julafton skall vara en sådan stor högtid. Man dras med i ståhejet antingen man vill eller ej. Jag har de närmaste tre dagarna sysslat med det jag gjorde under de år då jag var i karriären. Vad skall jag betala in till pension? Hur ser resultatet ut? Kan jag göra något mera nu innan årsslutet? Frågorna dyker upp så här års. Jag tycker det är jättesmickrande att få lite existensberättigande fortfarande. Men oj vad rostig jag känner mig. Jag får tänka till och kolla vad dataprogrammen säger. De påminner mig om allt det som jag eventuellt glömt. Men det tar längre tid nu för tiden.Tre dagar framför datorn. Nu tror jag att allt är på plats vad gäller företagsekonomi. Nu skall jag ta mig an det där med julen. Födelsedagspresent skall grejas till min son som fyller år idag och som skall firas i morgon, lördag med uppesittarkvällspyssel. Den sista klappen skall fixas i morgon, det är den till min kära man. Han är totalt ointresserad av att köpa kläder så det blir ett presentkort. Då blir han tvungen att ta sig i kragen. Men det känns lugnt. Jag har inte grejat julgardinerna ännu och julskinkan och risgrynsgröten med mandel, som jag skall ha med mig till julaftonskalaset. Jag har ju lördag och söndag kvar också. Jag hinner. God Jul